Din pension: allmän pension, tjänstepension och eget sparande

Pensionen är för de flesta den största passiva inkomsten i livet. Den kommer in varje månad utan att du behöver arbeta för den – men hur stor den blir avgörs av allt du har gjort innan.

I Sverige består pensionen av tre delar som läggs ovanpå varandra: allmän pension från staten, tjänstepension från arbetsgivaren och eget sparande. Här går vi igenom vad varje del är, när du kan ta ut den och vad valet mellan livsvarigt och tidsbegränsat uttag betyder.

Vilka delar består den allmänna pensionen av?

Alla som har arbetat eller bott i Sverige får allmän pension. Den består av flera delar:

• Inkomstpension – den största delen. 16 procent av din pensionsgrundande inkomst sätts av varje år.
• Premiepension – 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten placeras i fonder. Väljer du inga fonder själv placeras pengarna i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa.
• Garantipension – ett grundskydd för den som har haft låg eller ingen inkomst. Hur stor den blir beror främst på hur länge du har bott i Sverige och hur stor din inkomstgrundade pension är – ju högre inkomstpension, desto lägre garantipension. Även civilståndet spelar in.
• Inkomstpensionstillägg – ett tillägg för den som har arbetat länge men med låg lön.

Sammanlagt sätts alltså 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst av till den allmänna pensionen. För att börja tjäna in krävs en årsinkomst på minst 25 042 kr (2026). Det finns också ett tak: inkomster över 672 600 kr per år, eller 56 050 kr i månaden (2026), ger ingen ytterligare allmän pension.

Pensionen bygger på hela livets inkomster

Varje år du har en skattepliktig inkomst över den nedre gränsen får du pensionsrätt som bokförs på ditt pensionskonto. Det gäller lön, men också ersättningar som ersätter lön: arbetslöshetsersättning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldrapenning. Du kan även få pensionsrätt för tid med småbarn, studier med studiemedel och plikttjänst.

När du börjar ta ut pensionen delas det du har på kontot med ett delningstal. Det speglar hur länge personer i din ålder i genomsnitt förväntas leva. Ju tidigare du börjar ta ut, desto fler år ska pengarna räcka och desto lägre blir beloppet varje månad – livet ut.

Pensionsmyndigheten sammanfattar det så: det viktigaste för storleken på din pension är inkomsterna under hela livet, om du har tjänstepension och när du börjar ta ut den. Varje år med inkomst räknas, även de tidiga.

Riktåldern – när kan du ta ut allmän pension?

Riktåldern är en pensionsålder som följer medellivslängden. Den är inte tvingande, men den styr när du tidigast kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Riktåldern som gäller från 2026 till 2032 är 67 år.

• Inkomst- och premiepension kan tas ut tidigast tre år före riktåldern. Övergångsregler gör att vissa födelseår kan ta ut tidigare än så, se tabellen.
• Garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan du tidigast få från riktåldern.

Källa: Pensionsmyndigheten, oktober 2026. För dig som är född 1966 eller senare är riktåldern en prognos som räknas om varje år. Den lägsta uttagsåldern för födda 1966 och 1967 är däremot redan beslutad.

Den som arbetar ett år efter sin riktålder får enligt Pensionsmyndigheten cirka 6–7 procent högre pension för varje extra år.

Tjänstepension via kollektivavtal

Ungefär nio av tio anställda har tjänstepension, alltså pension som arbetsgivaren betalar utöver lönen. Den bestäms oftast i ett kollektivavtal. Inom kommun, region och stat finns det alltid tjänstepension; hos privata arbetsgivare är det inte lika självklart. De fyra stora avtalen ser ut så här 2026:

Gränsen 52 125 kr i månaden motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp 2026. Äldre anställda kan ha andra delar av avtalen, till exempel ITP 2 eller PA 16 avdelning 2, där en del av pensionen är förmånsbestämd.

Saknar du tjänstepension får du bara allmän pension. Det gäller också dig som har eget företag. För den som saknar tjänstepension och vill spara själv anger Pensionsmyndigheten 4,5–6 procent av månadslönen före skatt, på lön upp till 52 125 kr i månaden (2026), som riktmärke.

Enligt Pensionsmyndighetens tumregel blir allmän pension och tjänstepension tillsammans 70–75 procent av lönen, för den som har jobbat heltid sedan 23 års ålder och arbetar fram till riktåldern.

Eget sparande

Den tredje delen är det du sparar själv. Den kan behövas om du saknar tjänstepension, har arbetat deltid eller vill ha marginal som pensionär. Hur ett långsiktigt sparande växer förklarar vi i ränta på ränta och risk, avkastning och tid, och skillnaderna mellan kontoformerna i ISK, KF och AF.

Ett annat sätt att stärka ekonomin som pensionär är att ha lägre fasta utgifter när pensionen börjar. Pensionsmyndigheten nämner till exempel att amortera på lån.

Livsvarigt eller tidsbegränsat uttag?

Den allmänna pensionen betalas alltid ut så länge du lever. För tjänstepensionen och det egna sparandet kan du oftast välja: livet ut eller under en kortare tid, till exempel 5, 10, 15 eller 20 år. Reglerna skiljer sig mellan avtalen. I AKAP-KR är kortaste tiden 10 år, och om du inte väljer något annat betalas den ut livsvarigt.

Ett tidsbegränsat uttag ger mer pengar per månad under de åren. Men när utbetalningarna tar slut sjunker inkomsten – och det sker ofta i en ålder när det är svårt att öka inkomsten på annat sätt.

Exemplet visar inte vad som är rätt eller fel – det beror på hela situationen, till exempel vilka andra inkomster som finns senare. Poängen är att veta vad som händer med inkomsten när ett tidsbegränsat uttag tar slut.

Så ser du din pensionsprognos

Varje år får du ett orange kuvert, ett årsbesked från Pensionsmyndigheten som visar vad du har tjänat in till den allmänna pensionen.

En prognos över hela pensionen gör du genom att logga in på Pensionsmyndighetens Mina sidor eller på minPension. minPension är en kostnadsfri tjänst som drivs i samarbete mellan staten och pensionsbolagen och samlar in uppgifter automatiskt. Prognosen visar allmän pension, tjänstepension och i vissa fall privat pensionssparande, per månad vid olika pensionsåldrar.

Från den dag du fyller 54 år kan du dessutom skapa detaljerade uttagsplaner hos minPension. Där kan du jämföra vad du får ut beroende på när du går i pension och hur länge du tar ut pengarna, och se hur skatten påverkar.

Pension som passiv inkomst

I vår grundmodell är ekonomisk trygghet när de passiva inkomsterna är större än de nödvändiga utgifterna. Som pensionär är pensionen den passiva inkomsten för de flesta, och den livsvariga delen är den enda som garanterat finns kvar hela livet.

Ett sätt att använda prognosen är därför att jämföra den livsvariga delen med de utgifter du inte kan välja bort: boende, mat, försäkringar och transporter. En budget visar vad de utgifterna är i dag, och trygghetskvoten visar hur väl passiva inkomster täcker dem. Andra passiva inkomster som kan läggas ovanpå pensionen tar vi upp under Tjäna.