Vad är ekonomisk trygghet?

Ordet trygghet används på många sätt när det handlar om pengar. Några menar en fast anställning, andra ett sparkonto eller ett hus utan lån. Vi har valt en definition som går att räkna på, så att du själv kan se hur nära du är och vad som återstår.

Hur definierar vi ekonomisk trygghet?

Vi delar in ekonomin i en fyrfältare: inkomster och utgifter, som var och en kan vara aktiva eller passiva. Hela modellen förklarar vi i Passiv och aktiv ekonomi, men i korthet:

• Aktiv inkomst är pengar du byter din tid och energi mot, till exempel lön.
• Passiv inkomst kommer in oavsett om du arbetar eller inte, till exempel räntor, utdelningar och hyresintäkter.
• Passiva utgifter är de nödvändiga, sådant du inte kan vara utan ens i kristid: boende, mat, försäkringar och resor till jobbet.
• Aktiva utgifter är de fritt valda, sådant som ger glädje och energi men som du skulle klara dig utan.

Med de orden blir definitionen kort: du är ekonomiskt trygg när dina passiva inkomster är större än dina passiva utgifter. Då betalas allt du måste betala av pengar som kommer in även den dag du inte kan eller vill arbeta.

Lägg märke till att vi skriver nödvändiga och trygg, inte onödiga och fri. Det handlar inte om att leva snålt, utan om att den del av livet du inte kan välja bort är säkrad.

Vad är skillnaden mot ekonomisk frihet?

Ekonomisk frihet är nästa nivå. Då räcker de passiva inkomsterna till både de nödvändiga och de fritt valda utgifterna. Du kan resa, äta ute och ha dina fritidsintressen utan att lönen behövs.

Trygghet kommer alltså alltid före frihet, och för många är trygghet ett mål i sig. Den som är ekonomiskt trygg kan fortfarande arbeta mycket – men med en annan agenda, eftersom jobbet inte längre bär det nödvändiga.

Varför räknar vi inte lönen?

En hög lön ger stora möjligheter, men den kommer bara så länge du kan och får arbeta. Blir du uppsagd eller sjuk är det just den aktiva inkomsten som försvinner. Därför bygger vår definition på de passiva inkomsterna.

Det betyder inte att lönen är oviktig. Den är för de flesta det enda sättet att bygga upp buffert och passiva inkomster. Skillnaden mellan lön och utgifter varje månad är den motor som driver hela resan, och därför börjar trappan med en budget.

Hur hänger buffert, försäkringar och inkomst ihop?

De flesta har inga eller små passiva inkomster. Fram till dess att de passiva inkomsterna bär de nödvändiga utgifterna är ekonomin beroende av lönen, och då behövs något som håller om lönen försvinner. Det är tre lager som samverkar:

1. Försäkringar ersätter en del av den aktiva inkomsten. A-kassan vid arbetslöshet, sjukpenning från Försäkringskassan vid sjukdom, och eventuellt försäkringar via jobbet eller facket.
2. Bufferten täcker glappet mellan ersättningen och dina nödvändiga utgifter, och tar oväntade räkningar.
3. Passiva inkomster minskar glappet permanent. Ju större de är, desto mindre behöver försäkringar och buffert göra.

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Från a-kassan kan du få upp till 80, 60 eller 50 procent av din tidigare inkomst, beroende på hur länge du har varit medlem, och högst 27 200 kr per månad före skatt. Ersättningen trappas ned med 10 procentenheter efter 100 ersättningsdagar och därefter med 5 procentenheter var hundrade dag. Detaljerna finns i vår guide om arbetslöshetsförsäkringen.

Tjänar du mer än a-kassans tak blir glappet större, och det är där en inkomstförsäkring eller bufferten kommer in.

Ekonomisk trygghet vid sjukskrivning

Som anställd sjukanmäler du dig först till din arbetsgivare, som oftast betalar sjuklön de första 14 dagarna. Från den 15:e dagen kan du få sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen ersätter bara en del av lönen; hur stor del och vilket tak som gäller förklarar vi i guiden om sjukpenning.

I båda fallen är mönstret detsamma: försäkringen tar en del, bufferten resten. Därför är buffertens storlek steg 2 i trygghetstrappan och försäkringarna steg 3.

Hur många saknar marginaler i ekonomin?

Statistiken visar att många hushåll har små marginaler. SCB frågar i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) om man skulle klara en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp.

• 22 procent av befolkningen 16 år och äldre saknade 2025 en kontantmarginal på 14 000 kr, alltså möjlighet att betala en oväntad utgift på det beloppet.
• Andelen var 24 procent bland kvinnor och 21 procent bland män. Mer än varannan ensamstående mamma och var fjärde ensamstående pappa klarade inte en sådan utgift.
• 31 procent oroade sig 2025 för hur det ska gå med det egna hushållets ekonomi under det närmaste året.

Oron skiljer sig tydligt mellan grupper med och utan lön. Bland de arbetslösa var 66 procent oroliga för sin ekonomi, jämfört med 32 procent bland dem som arbetar och 14 procent bland pensionärerna.

Två av tre arbetslösa oroar sig för hushållets ekonomi

Statistiken säger inte varför grupperna skiljer sig åt. Men mönstret går att känna igen från vår modell: pensionärerna har en inkomst som kommer in utan att de arbetar, medan de arbetslösa har förlorat den aktiva inkomsten och står med bara försäkring och buffert.

Hur mäter du din egen ekonomiska trygghet?

Vi använder två mått, och båda räknar du ut med trygghetskvoten:

• Trygghetskvot = passiva inkomster per månad ÷ nödvändiga utgifter per månad.
• Buffertens räckvidd = buffert ÷ (nödvändiga utgifter − passiva inkomster).

En kvot på 100 procent eller mer betyder att du är ekonomiskt trygg enligt vår definition. Buffertens räckvidd visar hur många månader du klarar dig om lönen försvinner och inget annat ändras – innan du räknar med a-kassa eller sjukpenning.

Det svåraste är inte formeln, utan att veta hur stora dina nödvändiga utgifter är. Den siffran får du fram genom att gå igenom dina kontoutdrag och dela in utgifterna i aktiva och passiva. Hur du gör det steg för steg visar vi i Så gör du en budget som håller.

Bara Karins passiva inkomster räcker till de nödvändiga utgifterna

Vem bestämmer vad som är nödvändigt?

Det gör du. Två personer kan köpa samma par byxor, och för den ena är det en nödvändig utgift medan den andra köper dem för glädjens skull. Därför finns ingen siffra som passar alla, och ingen annan kan avgöra var din nivå för ekonomisk trygghet går.

En bra tumregel är att fråga sig om utgiften skulle finnas kvar även i ett läge där inkomsten plötsligt halverades. Det som blir kvar då är dina nödvändiga utgifter, och det är den summan dina passiva inkomster en dag ska täcka.

Hur tar man sig dit?

Vägen dit beskriver vi som en trappa i sex steg: budget, buffert, skydda inkomsten, låna rätt, investera och passiva inkomster. Varje steg gör nästa lättare. Med en budget vet du dina nödvändiga utgifter, med en buffert klarar du överraskningar, och med rätt försäkringar faller inte allt om lönen försvinner.

De sista stegen handlar om att låta överskottet växa till passiva inkomster, där ränta på ränta gör mycket av jobbet över tid. Nästa steg i trappan är att ta reda på vad dina nödvändiga utgifter faktiskt är – med en budget.