Hoppa till innehållet
Kunskap för bättre privatekonomiUtbildningsmaterial – inte finansiell rådgivning
Ekonomisk Trygghet – till startsidan

Passiv och aktiv ekonomi

Skriven av Svenne Uppdaterad 8 februari 20244 min läsning

Ett sätt att dela in sin ekonomi på är genom att lägga en värdering i om det kostar energi eller om det ger energi. Vi kan se det som en klassisk fyrfältare, ett vanligt sätt att illustrera samband och uppdelning.

Fyrfältaren: aktiva och passiva inkomster och utgifter Lön är en aktiv inkomst och nöjen är aktiva utgifter. Utdelningar, räntor och hyra är passiva inkomster, boende, mat och försäkringar är passiva utgifter. Ekonomisk trygghet är när de passiva inkomsterna är större än de passiva utgifterna. Inkomster Utgifter Aktiva kostar tid Passiva sker av sig själv Lön Du byter din tid mot pengar. Restaurang, resor, nöjen Kan väljas bort – ger glädje och energi. Utdelningar, räntor, hyra Kommer in oavsett om du är där eller inte. Boende, mat, försäkringar Går inte att välja bort – ger ingen energi tillbaka. Ekonomisk trygghet: passiva inkomster > passiva utgifter
Samma utgift kan vara aktiv för en person och passiv för en annan – det avgör du själv.

Ett lager vi kan lägga ovanpå den här indelningen är relationen till energi. En aktiv inkomst innebär att vi byter vår tid/energi för att få lön. En passiv inkomst dimper ner oavsett om vi är närvarande eller inte.

En passiv utgift kan vi inte komma ifrån helt och den ger oss ingen energi tillbaka. Aktiva utgifter kan vi klara oss utan men de ger oss glädje och energi i livet. Utan de aktiva utgifterna vore livet ganska tråkigt.

Målet med att uppnå ekonomiskt trygghet är att komma till den nivån att de passiva utgifterna täcks av passiva inkomster. Det behöver nödvändigtvis inte innebär att vi slutar arbeta. Faktum är att många ekonomiskt trygga jobbar mycket, men med en annan agenda.

Sänka dina passiva utgifter

Ett viktigt steg i resan mot ekonomisk trygghet är att ha koll på sina passiva utgifter. Om du inte tänkt i de här banorna förut är det första steget att ta en titt på hur du spenderar dina pengar. Så här kan du göra:

  1. Ta fram kontoutdrag från ditt lönekonto för senaste 12 månaderna
  2. Gå igenom utgifterna och gruppera utifrån:
    • Boende (hyra, ränta, el, vatten, sopor, underhåll)
    • Mat
    • Försäkringar
    • Abonnemang
    • Transport (till/från jobba, skola etc.)
    • Resor (på fritiden, för nöje)
    • Hälsa
    • Kläder
    • Lån (ej bolån)
  3. Notera för varje utgift om det är en aktiv eller passiv utgift

När du utför steg 3 är det viktigt att du tänker igenom och rannsakar dig själv om det är något du faktiskt inte kan vara utan, även i kristid.

En utgift kan vara 100% passiv eller delvis passiv men krångla inte till det utan håll dig till 25%, 50%, 75% eller 100%. För att visa vad vi menar kan vi ta ett exempel:

Anders är inte så brydd i att klä sig i fina, trendiga kläder men behöver köpa ett par nya byxor att ha till vardags då de gamla har gått sönder bortom reparation.

Han går på en klädaffär och köper ett par neutrala byxor som kostar 450 kr och tycker det verkar dyrt. Han upplever inte alls att han får nån energi av sitt köp utan ser det mest som ett måste. Hans utgift för kläderna är 100% passiv.

Sven gillar att följa modet och har en garderob med sju olika par byxor. Han går på samma butik som Anders och hittar ett par nya byxor som han vid första ögonkastet tycker ser fina ut.

Han ser prislappen och reagerar med att tycka det är ett kap. Han slår till och köper byxorna direkt och får energi varje gång han tar på sig de och tänker tillbaka på fyndet, trots att han redan har en full garderob med kläder. Svens byxköp är 100% en aktiv utgift.

Samma konsumtion kan alltså vara både aktiv och passiv, det är upp till dig att avgöra och ingen annan. Av den anledningen bör du inte låta någon annan budgetera och bestämma vad du ska lägga pengar på eller inte.

Men, gör nu läxan och ta tag i kontoutdraget. Tänk på dina utgifter och kom fram till vilka och hur stor de passiva utgifterna är.

Det är de du ska börja med att fokusera på att få ner. Anledningen är att du ändå inte får nån avkastning i form av energi från de.

Det är nödvändiga kostnader, men betalar du onödigt mycket för de?

Öka dina passiva inkomster

Genom att sänka de passiva utgifterna kan man öka sitt sparande. Varje krona, hundralapp eller tusenlapp bör placeras på sparkonto med ränta eller investeras i en tillgång som kan ge avkastning.

Först bör du fylla på ett buffertkonto, gärna ett sparkonto med fria uttag, bra ränta och statlig insättningsgaranti.

När du fyllt det kan du börja investera ditt överskott i aktier, fonder, fastigheter eller andra tillgångar som kan växa i värde eller ger utdelning periodvis.

De här passiva inkomsterna kommer att jobba åt dig utan din inblandning och alltså inte kosta någon tid eller energi. Från de pengar du tjänar genom aktiv inkomst (lön) kan en del månadsvis gå till att öka dina passiva inkomster.

En del kapar också ner på sina aktiva utgifter för att kunna lägga in mer pengar som kan växa passivt. Man kan uttrycka det som att man offrar lite av glädje idag för att kanske få mer glädje imorgon.

Det är absolut inget måste utan högst personligt hur du vill göra. Så länge du sätter av nånting så kommer du närmare ekonomiskt trygghet, dag för dag.

Nästa i trappanSteg 2: Bygg en buffert Läs vidare →

Utbildningsmaterial, inte rådgivning. Fatta beslut utifrån din egen situation.