Pantburkar i stället för gymkort

Varför är gymkortet en onödig passiv utgift för mig?

På sajten delar vi in ekonomin i aktiva och passiva inkomster och utgifter. En aktiv utgift ger glädje och energi som är värd vad den kostar. En passiv utgift ger ingen energi tillbaka, eller för lite för vad den kostar. Vissa passiva utgifter är nödvändiga och går inte att välja bort, som hyran. Andra är onödiga: de går att låta bli helt, och därför är det dem grundguiden föreslår att man börjar sänka eller säga upp.

För mig skulle ett gymkort hamna i den passiva rutan, eftersom det inte skulle ge mig någon energi tillbaka. Jag springer, cyklar och kör armhävningar, utfall och planka ute, och det ger mig lika mycket som ett gym skulle göra. Det är det som gör den passiv. Men till skillnad från hyran kan jag låta bli den helt, och därför kallar jag den en onödig passiv utgift.

För många andra är gymkortet en aktiv utgift. Gruppträningen, maskinerna eller värmen en januarikväll kan få träningen att bli av, och då är kortet värt pengarna. Samma utgift hamnar i olika rutor för olika personer, precis som byxorna i grundguiden.

Vad kostar ett gymkort?

Enligt prislistorna hos fyra stora gymkedjor i november 2026 kostar ett vanligt vuxenmedlemskap från ungefär 300 kr i månaden, för ett kort utan bindningstid hos en lågpriskedja, till ungefär 1 000 kr i månaden, för ett premiumkort på ett gym i Stockholm. Ibland tillkommer startavgift eller bindningstid, och priset kan skilja mellan orter.

Gymkortet är en fast kostnad som dras oavsett om du går eller inte. Därför lönar det sig att räkna per besök.

Vad kostar ett besök?

Någon svensk siffra på hur ofta gymmedlemmar går har jag inte hittat. En amerikansk studie följde 7 752 medlemmar på tre gym i New England åren 1997–2001. De som valde ett månadskort för mer än 70 dollar gick i snitt 4,3 gånger i månaden under de första sex månaderna. Det blev mer än 17 dollar per besök, fast de hade kunnat betala 10 dollar per besök med ett tiokort. Besöken i tabellen är påhittade exempel.

Sista raden är skräckexemplet: ett oanvänt kort för 500 kr i månaden kostar 6 000 kr om året och 30 000 kr på fem år. Det är en 100 procent onödig passiv utgift som inte ens ger träning.

Pantburkarna: en aktiv inkomst på tid jag ändå lägger

På löp- och cykelrundorna plockar jag pantburkar ur dikeskanten. Senast blev det sju burkar och 12 kronor. Fem hade den nya panten på 2 kr och två fortfarande den gamla på 1 kr.

Sedan den 1 september 2025 kan burkar och små PET-flaskor ha 2 kr i pant i stället för 1 kr. Under en övergångsperiod finns båda sorterna, och det är beloppet på pantmärket som gäller. Den 31 december 2026 är sista dagen som producenter och importörer får sälja varor med den lägre panten till återförsäljare. Varje burk med ny pant är alltså 100 procents löneförhöjning, helt utan lönesamtal.

Panten är en aktiv inkomst: jag byter tid mot pengar. Men tiden lägger jag ändå på träningen. Jag får träning, några kronor och en renare dikeskant på samma runda.

Vad blir gymkortet och panten på fem år?

Tänk dig någon som betalar 500 kr i månaden för ett gymkort men aldrig går. Personen säger upp kortet, tränar ute, plockar burkar och sätter in pengarna på ett ISK i en global indexfond.

Skatten blir 0 kr eftersom ISK-skatten för 2026 bara gäller sparande på ISK, kapitalförsäkring och PEPP över 300 000 kr sammanlagt, och här är kapitalunderlaget som mest cirka 34 000 kr. Har du redan mer än 300 000 kr på sådana konton blir skatten 1,065 procent av underlaget, cirka 980 kr på fem år, och värdet cirka 37 100 kr. Vi drar då skatten från kontot för enkelhetens skull, fast den betalas via deklarationen.

Det mesta av summan är de 30 000 kr som annars hade gått till kortet. Efter fem år har ränta på ränta inte hunnit göra så mycket, och fonden kan ha gått ner just när pengarna behövs. Mer om det i Risk, avkastning och tid.

Så sorterar du dina egna utgifter

Vi brukar föreslå tre frågor till varje utgift som dras varje månad:

1. Ger den mig energi, eller betalar jag av vana? Det skiljer en aktiv utgift från en passiv.
2. Hur ofta använder jag den? Dela månadsavgiften med antalet gånger.
3. Kan jag få samma sak på ett annat sätt? Ett billigare kort, ett utan bindningstid eller ett alternativ som är gratis.

Svaret blir olika för olika personer. Hur du sorterar resten av utgifterna står i Passiv och aktiv ekonomi. Om pengarna du sparar på en onödig utgift blir passiva inkomster, till exempel utdelningar, höjer de din trygghetskvot.