Ränta på ränta förklarad

Ränta på ränta brukar beskrivas som att pengarna "växer av sig själva". Det stämmer inte riktigt – de växer av tid. Ett belopp som växer med samma procentsats varje år ökar med lite i början och med allt mer för varje år, eftersom procentsatsen räknas på ett belopp som hela tiden blir större. Den här guiden visar hur det går till, så att du kan räkna själv.

Samma mekanism fungerar åt andra hållet. En skuld där räntan läggs på skulden växer på samma sätt, vilket är en anledning till att krediter med hög ränta blir dyra. Det förklarar vi i Effektiv ränta – siffran att jämföra.

Vad är skillnaden mellan enkel ränta och ränta på ränta?

Med enkel ränta får du ränta bara på det du satte in från början. Med ränta på ränta, även kallat sammansatt ränta, läggs räntan till kapitalet, och nästa år räknas räntan på det nya, större beloppet.

Hur ser formeln ut?

För ett engångsbelopp som får växa i ett antal år:

Slutbelopp = startbelopp × (1 + r)ⁿ

• r är räntan eller avkastningen per år som decimaltal. 5 procent skrivs 0,05.
• n är antalet år.

10 000 kr i 20 år med 5 procent blir 10 000 × 1,05²⁰ = 26 533 kr. Det går att räkna på en vanlig miniräknare eller i ett kalkylark med =10000*1,05^20.

För ett månadssparande blir formeln längre, eftersom varje insättning får växa olika länge. Den första insättningen växer i hela perioden, den sista nästan inte alls:

Slutbelopp = månadsbelopp × ((1 + m)^(12 × n) − 1) ÷ m

Här är m avkastningen per månad. I våra exempel räknar vi om årsavkastningen till en månadsavkastning så att den blir exakt lika stor över ett år: m = (1 + r)^(1/12) − 1. För 5 procent om året blir m ungefär 0,407 procent i månaden. Vi räknar också med att insättningen görs i slutet av varje månad.

Engångsbelopp eller månadssparande?

Ett engångsbelopp får växa under hela perioden. Ett månadssparande sprider insättningarna över tiden, så att bara en del av pengarna får växa länge. Därför blir avkastningens andel av slutbeloppet mindre vid ett månadssparande, men å andra sidan behöver du inte ha pengarna från början.

Räntorna i exemplen nedan, 3, 5 och 7 procent, är valda för att visa hur matematiken fungerar. De är inte en prognos och säger ingenting om vad ett visst sparande kommer att ge. Ett sparkonto har en ränta som banken kan ändra, och aktier och fonder kan gå både upp och ner. Avkastningen varierar mellan år och kan vara negativ flera år i rad. Mer om det finns i Risk, avkastning och tid.

Kurvorna går isär först efter 15–20 år

Varför är tiden så viktig?

I diagrammet syns det tydligt: kurvorna ligger ganska nära varandra de första tio åren och går isär allt mer efter 15–20 år. Det beror på att ränta på ränta behöver ett stort belopp att räkna på för att ge stora tillskott, och det stora beloppet byggs upp med tiden.

Exemplet betyder inte att det är för sent att börja om man inte började tidigt. Det visar bara att tid och belopp kan ersätta varandra: den som börjar senare behöver spara mer per månad för att nå samma belopp. Det är samma logik som gör att pensionssparandet påverkas av hela arbetslivet, inte bara av de sista åren, se Pension.

Hur påverkar avgifter ränta på ränta?

En avgift dras från det du har, år efter år, och den pengen får sedan aldrig växa. Därför växer avgiftens effekt med ränta på ränta på samma sätt som avkastningen, fast åt andra hållet. Fonder har en årlig avgift som anges i procent av värdet, se Fonder.

Hur påverkar skatt och inflation?

Skatt. Ränta på ett vanligt sparkonto beskattas som inkomst av kapital, och skattesatsen är 30 procent. En ränta på 3 procent blir då 2,1 procent efter skatt. På investeringssparkonto och kapitalförsäkring betalar du i stället en årlig schablonskatt, som vi förklarar i ISK, kapitalförsäkring eller AF-konto?.

Inflation. Inflation betyder att priserna stiger, så att en krona köper mindre i framtiden. Riksbankens mål är att KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, ska öka med 2 procent per år. Enligt SCB var inflationstakten enligt KPIF 1,5 procent i september 2026 (publicerat 14 oktober 2026).

För att se vad ett framtida belopp är värt i dagens pengar delar man med (1 + inflationen)ⁿ. Vid 2 procents inflation i 30 år är det 1,02³⁰ ≈ 1,811.

Det här är skälet till att sajten skiljer mellan bufferten och det långsiktiga sparandet. Bufferten ska vara trygg och tillgänglig, och då får man acceptera att den växer långsamt. Hur stor den behöver vara räknar du ut i Hur stor buffert behöver du?. Det som ligger utöver bufferten och kan stå orört länge är det som har nytta av ränta på ränta. Hur det kan bli en passiv inkomst beskriver vi i Passiva inkomster.

Räkna ränta på ränta

Se hur ett startbelopp och ett månadssparande kan växa med en fast avkastning.

Startbelopp (kr) Månadssparande (kr)

Antal år Avkastning (%) Avgift (%) Inflation (%)

Per år. Antal år 1–50. Avkastningen är ett antagande, inte en prognos (−10 till 15 %). Avgift 0–3 %, till exempel en fondavgift. Inflation 0–10 % – Riksbankens mål är 2 %.

Visa i dagens pengar Dra 30 % skatt på avkastningen varje år (som på ett sparkonto)

Räkneexempel med fast avkastning. Verklig avkastning varierar och kan vara negativ. Kalkylatorn är inte ett råd och sparar ingenting. Läs mer i guiden Ränta på ränta förklarad och om risk, avkastning och tid.