Risk, avkastning och tid – så hänger de ihop

Den som vill ha chans till högre avkastning måste acceptera att värdet kan gå ner, ibland mycket. Det är ingen slump utan själva priset för möjligheten. Konsumenternas Bank- och finansbyrå sammanfattar det kort: ju högre avkastning du eftersträvar, desto högre risk måste du ta.

Den här guiden handlar om tre saker som alltid hänger ihop när man investerar: hur mycket man kan förvänta sig, hur mycket det kan svänga och hur länge pengarna kan vara borta. Vi talar inte om vad du ska köpa. Vi förklarar hur du kan tänka när du läser om ett sparande.

Varför kräver högre avkastning högre risk?

Tänk dig två sätt att placera 10 000 kr. Det ena är ett sparkonto med insättningsgaranti, där staten ersätter dig upp till 1 150 000 kr per person och bank om banken går i konkurs. Det andra är att köpa aktier i ett bolag, där ingen lovar dig något alls.

Om båda gav samma förväntade avkastning skulle nästan ingen välja aktien. Därför måste osäkra placeringar locka med en högre förväntad avkastning för att någon ska vilja äga dem. Konsumenternas beskriver det så här: hög risk betyder hög risk för förlust men också chans till högre avkastning, låg risk betyder lägre risk för förlust men också mindre chans till hög avkastning.

Ordet förväntad är viktigt. Det är ett genomsnitt av många möjliga utfall, inte ett löfte. Med aktier kan du förlora en del av eller hela det investerade kapitalet. Investerar du med lånade pengar kan du förlora mer än så.

Vilka sorters risk finns det?

Risk är inte en enda sak. Det hjälper att kunna sätta namn på de vanligaste.

Kursrisk (marknadsrisk). Priset på aktier och fonder ändras hela tiden. Konsumenternas nämner konjunktursvängningar, krig, politiska kriser och valutasvängningar som exempel på sådant som ingen kan förutse. När hela börsen faller drabbas nästan alla aktier samtidigt.

Bolagsrisk. Ett enskilt bolag kan få problem som inte har med marknaden att göra: en produkt som slutar sälja, en dålig affär, en konkurs. Äger du bara det bolaget drabbas hela ditt sparande.

Valutarisk. Äger du något vars värde bestäms i en annan valuta, till exempel en fond med amerikanska aktier, påverkas värdet i kronor av växelkursen. Det gäller även om du köper fonden i kronor. Är själva fonden noterad i en annan valuta än kronor ska faktabladet varna särskilt för valutarisken.

Inflationsrisk. Pengar som ligger still tappar köpkraft när priserna stiger. Riksbankens mål är att inflationen mätt som KPIF ska vara 2 procent per år. Även på ett konto med insättningsgaranti finns alltså en risk: att pengarna räcker till mindre i framtiden.

Likviditetsrisk. Det kan ta tid att få pengarna i handen. Ett hus tar lång tid att sälja, medan de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen ofta går att sälja inom några minuter. Konsumenternas påpekar att det aldrig finns någon garanti för att en affär går att göra just när du behöver pengarna.

Hur fungerar spridning?

Spridning betyder att du inte lägger alla ägg i samma korg. Konsumenternas förklarar att den som har hela sparandet i ett enda bolag är helt beroende av hur just den aktien går. Med aktier i flera bolag, eller en aktiefond, minskar den totala risken.

Spridning tar bort mycket av bolagsrisken men inte kursrisken. Faller hela marknaden faller en bred fond också. Man kan sprida vidare genom att kombinera aktier med räntebärande placeringar. Det minskar risken ytterligare, men också chansen till riktigt hög avkastning.

Läs mer om hur fonder samlar många värdepapper i Fonder, och om hur aktier fungerar i Aktier.

Vad gör tiden med risken?

Ett enskilt år kan en aktiefond gå upp eller ner kraftigt. Över många år brukar de goda och dåliga åren delvis ta ut varandra, så att den genomsnittliga årsavkastningen varierar mindre ju längre tid du sparar. Lång tid ger också ränta på ränta mer tid att verka.

Men tiden tar inte bort risken. Två saker är värda att hålla isär:

• Spridningen i årstakt blir mindre med tiden.
• Spridningen i kronor blir större med tiden, eftersom beloppen växer åt olika håll.

Det finns också perioder då marknaden har gått dåligt i många år i följd. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Ju längre tid, desto mindre spridning i årstakt – ett fiktivt räkneexempel

Varför spelar det roll när du behöver pengarna?

Om du behöver pengarna om ett år finns ingen tid att vänta ut en nedgång. I exemplet ovan slutar nästan fyra av tio ettårsutfall med förlust. Om fallet kommer precis när du ska betala kontantinsatsen eller en tandläkarräkning måste du sälja till det låga priset.

Konsumenternas uppmanar den som investerar att fråga sig hur länge man kan avvara pengarna. En vanlig princip är därför att dela upp pengarna efter när de behövs:

• Buffert och kortsiktiga mål: pengar som ska finnas oavsett vad som händer på börsen. Hur stor bufferten kan behöva vara beskriver vi i Hur stor buffert behöver du?.
• Mål om några år: pengar där en stor nedgång skulle ställa till det.
• Långsiktigt sparande: pengar som du inte räknar med att behöva på många år, där svängningar går att vänta ut.

Det här är en allmän princip, inte en regel för just din situation. Hur du fördelar beror på dina mål, din ekonomi och hur du reagerar när värdet faller.

Hur läser man riskindikatorn 1–7 i faktabladet?

Fonder som säljs till privatpersoner har ett faktablad. Sedan årsskiftet 2022/2023 följer fondernas faktablad samma regler som andra paketerade investeringsprodukter, så kallade Priip-faktablad, enligt Finansinspektionen. I faktabladet finns en sammanfattande riskindikator på en skala från 1 till 7.

Enligt den obligatoriska texten ger indikatorn "en vägledning om risknivån för denna produkt jämfört med andra produkter". Klasserna har fasta namn:

För de flesta fonder bygger siffran på marknadsrisken, alltså hur mycket värdet har svängt. Enligt Fondbolagens förenings vägledning beräknas den på daglig avkastning, i regel med fem års historik. Det betyder tre saker som är bra att veta:

• Den bygger på det som har hänt. En fond kan byta riskklass när svängningarna förändras.
• Den mäter svängningar, inte allt. Valutarisk för fonder i annan valuta än kronor och betydande likviditetsrisk ska i stället beskrivas i text i anslutning till indikatorn.
• Den hör ihop med en tid. Under skalan står hur länge indikatorn utgår från att du behåller produkten, den rekommenderade innehavstiden.

Riskindikatorn säger ingenting om hur mycket fonden kommer att ge. Den hjälper dig att jämföra hur mycket olika fonder har svängt.

Hur passar det här in i trygghetstrappan?

På sajten beskriver vi ekonomisk trygghet som att passiva inkomster är större än de nödvändiga utgifterna. Investeringar kan bidra med en del av de passiva inkomsterna, men bara om de inte behöver säljas i fel läge. Därför kommer investeringar efter bufferten i trappan.

När du förstår risk, avkastning och tid är nästa fråga var sparandet ska ligga. Skatten skiljer sig mellan kontotyperna, och det förklarar vi i ISK, kapitalförsäkring eller AF-konto?.