Hur stor buffert behöver du?

Bufferten är steg två i trygghetstrappan: när utgifterna är lägre än inkomsterna är nästa steg att ha pengar undanlagda för det som går fel. Något exakt belopp som gäller alla finns inte. Konsumentverket skriver att hur mycket du behöver "är olika för olika personer". Men med dina egna utgifter som grund går det att räkna fram en rimlig nivå, och det gör vi nedan.

Vilka tumregler finns?

Den vanligaste tumregeln är att bufferten ska räcka till 3–6 månaders utgifter. Många sparekonomer nämner den. Den nedre delen av spannet brukar gälla den som har en säker inkomst och få som är beroende av den. Den övre delen gäller den som har en osäkrare inkomst eller fler att försörja.

Det finns andra varianter. En del räknar på ett antal månaders nettolön, andra nöjer sig med en fast summa för oväntade räkningar, till exempel en tandläkarräkning eller en ny tvättmaskin. Vi tycker att utgiftsvarianten är mest användbar, av ett enkelt skäl: om lönen försvinner är det utgifterna som ska betalas, inte lönen.

Det är också två olika saker bufferten ska klara:

• Oväntade utgifter – kylskåpet går sönder, bilen behöver repareras, ett veterinärbesök. Konsumentverket ger just sådana exempel på när en buffert behövs.
• Inkomstbortfall – du blir arbetslös, sjuk eller förlorar uppdrag, och det tar tid innan ersättning kommer eller innan du har en ny inkomst.

Den första sortens händelser är vanliga och ganska små. Den andra är ovanligare men kan bli dyr. Tumregeln om 3–6 månader är framför allt till för den andra.

Varför räknas bufferten på nödvändiga utgifter?

På den här sajten delar vi in ekonomin i en fyrfältare: aktiva och passiva inkomster, aktiva och passiva utgifter. Passiva utgifter är det du inte kan vara utan, även i kristid: boende, mat, el, försäkringar och resor till jobbet. Aktiva utgifter är det som ger glädje men som går att pausa. Hur du delar in dina egna utgifter förklarar vi i Passiv och aktiv ekonomi.

När inkomsten försvinner går det att dra ner på de aktiva utgifterna. Därför behöver bufferten bara bära de passiva. Det gör att bufferten blir mindre än om du räknar på lönen, och att målet blir möjligt att nå.

Har du inte koll på dina utgifter är det första steget att göra en budget. Konsumentverket räknar varje år ut vad mat och andra vardagskostnader kan kosta för olika hushåll, och de siffrorna fungerar som en kontroll av dina egna. Konsumentverket påpekar själv att det är uppskattningar, inte statistik över hur hushållen faktiskt lever.

Vad avgör om du behöver mer eller mindre?

Var i spannet du hamnar beror på hur sannolikt det är att inkomsten försvinner, hur länge den kan vara borta och hur mycket du får under tiden.

Anställningsform. En visstids- eller timanställning kan ta slut med kort varsel, medan en tillsvidareanställning har en uppsägningstid enligt lag eller kollektivavtal. Den som är egen företagare har ofta en inkomst som varierar från månad till månad och kan behöva en buffert även för svaga perioder i företaget.

A-kassa och inkomstförsäkring. Är du medlem i en a-kassa kan du få upp till 80 procent av din tidigare inkomst om du blir arbetslös, men högst 27 200 kr per månad före skatt. Med en lön över taket blir bortfallet större, och då kan en inkomstförsäkring täcka en del av mellanskillnaden. Hur reglerna fungerar sedan 1 oktober 2025 beskriver vi i Arbetslöshetsförsäkring. Den som inte är medlem, eller har kort medlemstid, har mindre skydd och därmed större behov av egna pengar.

Sjukdom. Vid sjukdom betalar arbetsgivaren oftast sjuklön de första 14 dagarna, och sedan kan du få sjukpenning från Försäkringskassan. Båda är lägre än lönen, och sjukpenningen har dessutom ett tak, så bortfallet beror på hur mycket du tjänar. Se Sjuk – vad får du i ersättning?.

Boende. Den som äger sitt boende står själv för reparationer. Ett tak, en värmepanna eller ett avlopp kan kosta mer än flera månaders utgifter. I en hyresrätt ligger det ansvaret oftast hos hyresvärden. En hemförsäkring täcker en del skador, men inte slitage, och den har en självrisk som bufferten behöver klara.

Familj. Ju fler som är beroende av en inkomst, desto större blir bortfallet om den försvinner. Två vuxna i samma bransch kan dessutom drabbas samtidigt.

Passiva inkomster. Har du inkomster som kommer utan att du arbetar, till exempel hyresintäkter eller utdelningar, minskar de det bufferten behöver täcka. Det är sajtens grundmodell: när de passiva inkomsterna är större än de passiva utgifterna är du ekonomiskt trygg.

Hur många saknar en buffert?

SCB mäter varje år hur många som saknar kontantmarginal, alltså inte kan betala en oförutsedd utgift utan att låna eller be om hjälp. För 2025 var gränsen 14 000 kr. Då saknade 22,2 procent av befolkningen 16 år och äldre kontantmarginal.

Skillnaderna mellan grupper är stora:

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 2025. Felmarginalen är mellan 0,9 och 5,4 procentenheter beroende på grupp.

Finansinspektionen har också undersökt sparandet. I en rapport från mars 2025, byggd på uppgifter från 2020–2023, pekar kartläggningen på att varannan konsument har mindre än 10 000 kr i buffertsparande på sparkonto och att bara 3 av 10 har 50 000 kr eller mer.

Mer än hälften av de arbetslösa klarar inte en oväntad utgift på 14 000 kr

Vilka krav kan man ställa på buffertkontot?

En buffert ska gå att använda direkt och vara lika mycket värd den dag du behöver den. Det ger tre krav på kontot:

1. Fria uttag. Pengarna ska gå att ta ut samma dag, utan avgift och utan att du förlorar ränta. Konsumentverket påpekar att vissa sparkonton har bindningstid eller andra begränsningar för uttag.
2. Ingen kursrisk. Aktier och fonder kan ha gått ner just när du behöver pengarna, till exempel i en lågkonjunktur när risken att bli arbetslös också är högre. Varför tid och risk hänger ihop förklarar vi i Risk, avkastning och tid.
3. Insättningsgaranti. Den skyddar pengarna om banken eller institutet går i konkurs.

Finansinspektionen uttryckte det så här när kartläggningen publicerades 2025: bufferten ska vara "lätt att komma åt" och ligga på ett konto med insättningsgaranti, och den som saknar buffert bör prioritera den innan pengar sätts av till långsiktigt sparande i fonder och aktier.

En buffert på ett sparkonto får ränta, men räntan beskattas och inflationen äter av värdet. Det gör inte så mycket för en buffert, eftersom den är till för trygghet och inte för avkastning. Det som ligger utöver bufferten är en annan sak – hur pengar växer över tid förklarar vi i Ränta på ränta förklarad.

Hur bygger du upp bufferten?

Det första målet behöver inte vara sex månader. Ett första delmål kan vara en månads nödvändiga utgifter, sedan tre månader och därefter sex, om situationen kräver det. Hur många månader den buffert du redan har räcker kan du räkna ut med trygghetskvoten.

Konsumentverket nämner automatisk överföring från lönen varje månad som ett enkelt sätt att spara till en buffert. Om pengarna flyttas på lönedagen till ett eget konto, som inte syns bredvid kortkontot, är risken mindre att de används av misstag.

Räkna ut din buffert

Fyll i dina nödvändiga utgifter och det skydd du har om lönen försvinner.

Nödvändiga utgifter per månad (kr)

Räkna fram utgifterna post för post

Summan förs in i fältet ovan när du fyller i en post.

Boende Mat Hushållets gemensamma kostnader (el, internet, hemförsäkring m.m.) Transport Försäkringar Lån Övrigt

Passiva inkomster per månad (kr) Ersättning per månad efter skatt om lönen försvinner (kr)

A-kassa, inkomstförsäkring eller sjukpenning. Läs om arbetslöshetsförsäkringen och sjukpenningen.

Antal månader bufferten ska räcka:

3

13612

Reserv för större engångsutgifter (kr)

Till exempel en självrisk eller en reparation.

Redan sparat till buffert (kr) Det du kan spara per månad (kr)

Kalkylatorn räknar bara med siffrorna du fyller i och är inte ett råd. Den sparar ingenting och skickar ingenting vidare. Ingen ränta räknas in. Räkna också din trygghetskvot, eller läs mer i guiden Hur stor buffert behöver du?