Sjuk – vad får du i ersättning?

När du blir sjuk som anställd kommer pengarna från upp till tre håll. Arbetsgivaren betalar de första två veckorna, Försäkringskassan tar över från dag 15 och har din arbetsplats kollektivavtal fyller en avtalsförsäkring på. Ingen av dem ersätter hela lönen, och ju högre lön du har, desto större del av den försvinner.

I sajtens grundmodell, fyrfältaren, är sjukdom en händelse som sänker den aktiva inkomsten medan de passiva, nödvändiga utgifterna ligger kvar. Den här guiden går igenom kedjan steg för steg så att du kan räkna ut hur stort glappet blir för just din lön.

Dag 1: sjukanmälan och karensavdrag

Första dagen du stannar hemma sjukanmäler du dig till din arbetsgivare. Arbetsgivaren betalar sjuklön, men gör först ett karensavdrag.

Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön du får en genomsnittlig vecka. Det spelar ingen roll när på dagen du sjukanmäler dig. Jobbar du lika många timmar varje dag, måndag till fredag, blir avdraget lika stort som en dags sjuklön. Med ojämn arbetstid kan det bli mer eller mindre än så.

Blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjuklöneperiod, och du får inget nytt karensavdrag. Har du fått karensavdrag tio gånger under de senaste tolv månaderna görs inget avdrag från det elfte sjuktillfället. Har du en sjukdom som gör att du riskerar att vara sjuk ofta eller länge kan du ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan.

Dag 1–14: sjuklön från arbetsgivaren

Sjuklönen är 80 procent av lönen och betalas i högst 14 kalenderdagar. Den har inget tak: tjänar du 55 000 kr i månaden räknas sjuklönen på hela beloppet.

Den som är tillsvidareanställd, eller ska vara anställd mer än en månad, har rätt till sjuklön från första anställningsdagen. Är anställningen kortare än en månad krävs att du har jobbat minst 14 dagar. Timanställda utan rätt till sjuklön sjukanmäler sig i stället direkt till Försäkringskassan.

Läkarintyg: är du sjuk mer än 7 kalenderdagar behöver arbetsgivaren ett intyg från läkare eller tandläkare för att betala sjuklön. Intyget behöver inte innehålla diagnosen, men det ska framgå varför du inte kan jobba. Ett intyg från en sjuksköterska räcker inte.

Dag 15 och framåt: sjukpenning från Försäkringskassan

Är du fortfarande sjuk efter två veckor sjukanmäler arbetsgivaren dig till Försäkringskassan. Sedan ansöker du själv om sjukpenning. Försäkringskassan behöver ett läkarintyg, som läkaren oftast skickar digitalt.

För att få sjukpenning ska din arbetsförmåga vara nedsatt med minst en fjärdedel. Sjukpenningen kan vara hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels, beroende på hur mycket sjukdomen påverkar förmågan att jobba.

Så räknas sjukpenningen

Sjukpenningen bygger på din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. För de flesta anställda är SGI samma sak som årslönen: månadslönen gånger 12.

• På normalnivån är sjukpenningen 80 procent av SGI efter att den har multiplicerats med 0,97. I praktiken blir det 77,6 procent av SGI.
• SGI kan vara högst 10 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kr, så taket är 592 000 kr om året, eller cirka 49 333 kr i månaden.
• Det ger en sjukpenning på som mest cirka 38 283 kr i månaden före skatt (592 000 × 0,776 ÷ 12).

För 2027 har regeringen beslutat ett prisbasbelopp på 59 600 kr. Taket blir då 596 000 kr om året från 1 januari 2027.

Vad som händer efter 90 och 180 dagar

Under de första 90 dagarna räcker det att du inte kan göra ditt vanliga jobb eller något annat hos din arbetsgivare. Efter 90 dagar prövar Försäkringskassan om du kan göra något alls hos arbetsgivaren, och efter 180 dagar om du kan ta ett arbete på hela den vanliga arbetsmarknaden. När du har haft sjukpenning i ett år (364 dagar) sänks den vanligtvis från normalnivån till fortsättningsnivån: 75 procent i stället för 80 procent, fortfarande räknat på SGI gånger 0,97. Har du en allvarlig sjukdom kan du få behålla normalnivån.

Från dag 15 sjunker ersättningen – mest för den med hög lön (2026)

Kollektivavtalet: det tredje benet

Jobbar du på en arbetsplats med kollektivavtal har du oftast en sjukförsäkring via jobbet. Du behöver inte vara med i facket – det är anställningen som avgör. Vilken försäkring du har beror på var du jobbar.

• Arbetare i privat sektor har ofta avtalsgruppsjukförsäkringen AGS, och anställda i kommuner och regioner har AGS-KL. Båda administreras av Afa Försäkring. Från dag 15 betalar Afa en dagsersättning som är cirka 13 procent av sjukpenningen när du har sjukpenning på normalnivån, som längst till och med dag 360. Försäkringen gäller när du har varit anställd i minst 90 dagar (tidigare anställningar inom två år kan räknas in). Enligt Avtalat ger det upp till 90 procent av den vanliga lönen. Eftersom dagsersättningen räknas på sjukpenningen följer den också taket: med en lön på 55 000 kr i månaden landar sjukpenning plus AGS på knappt 79 procent.
• Tjänstemän i privat sektor med ITP får enligt Avtalat sjuklön från arbetsgivaren i hela 90 dagar, utöver sjukpenningen, vilket ger upp till 90 procent av lönen. Från dag 91 betalar Alecta ITP Sjukpension: 10 procent av lönen upp till 592 000 kr och 65 procent av lönedelar mellan 592 000 och 1 668 000 kr (2026), till och med dag 360.

För AGS ska du själv anmäla sjukskrivningen till Afa Försäkring, gärna när Försäkringskassan har beviljat sjukpenning. ITP-sjukpensionen anmäler arbetsgivaren till Collectum. Vill du veta exakt vad som gäller för dig är lönekontoret eller avtalets egen webbplats rätt ställe att fråga.

Egna och fackliga sjukförsäkringar

Utöver lagen och avtalet finns försäkringar du kan ha genom facket eller teckna själv. Det är lätt att blanda ihop dem:

• Inkomstförsäkring vid sjukdom (kallas ofta sjukförsäkring) ersätter en del av inkomstbortfallet. Enligt Konsumenternas krävs det ofta att du har varit sjukskriven minst tre månader innan den betalar, och tillsammans med andra ersättningar kan den ge upp till 90 procent av inkomsten. Läs mer om inkomstförsäkring.
• Sjukvårdsförsäkring ersätter inte inkomst. Den ger snabbare tillgång till vård och betalar vissa vårdkostnader. Har du den via jobbet förmånsbeskattas du för den.
• Sjuk- och olycksfallsförsäkring kan ge ersättning vid till exempel bestående skada (invaliditet), vårdkostnader och vissa allvarliga diagnoser, ofta som ett engångsbelopp. Hur mycket du får beror på det försäkringsbelopp du har valt, inte på din lön.

Innan du tecknar något eget lönar det sig att ta reda på vad som redan finns via jobbet och facket, så att du inte betalar två gånger för samma skydd.

Egenföretagare: karensdagar i stället för sjuklön

Har du enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag finns ingen arbetsgivare som betalar sjuklön. Du sjukanmäler dig direkt till Försäkringskassan den första sjukdagen, eller senast inom 7 dagar. I stället för karensavdrag har du karensdagar: 7 dagar om du inte har valt något annat. Du kan välja 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid. Längre karenstid betyder längre tid utan ersättning i början av varje sjukperiod. SGI räknas på företagets resultat före skatt, efter avdrag i deklarationen.

Har du aktiebolag räknas du som anställd i bolaget. Samma regler gäller som för andra anställda, och det är bolaget som betalar din sjuklön de första 14 dagarna.

Hur du gör dig redo innan du blir sjuk

Det mesta av tryggheten vid sjukskrivning byggs innan något händer:

1. Räkna ut ditt glapp. Ta din lön, se om den är över 49 333 kr i månaden och räkna med ungefär 77,6 procent upp till taket. Jämför med dina nödvändiga utgifter i budgeten.
2. Ta reda på ditt avtalsskydd. Har arbetsplatsen kollektivavtal? Är du arbetare eller tjänsteman? Det avgör om du landar på högst cirka 78 procent av lönen eller upp mot 90 procent.
3. Ha en buffert som täcker glappet och den tid det kan ta innan Försäkringskassan betalar. Hur stor den behöver vara går vi igenom i Hur stor buffert behöver du?
4. Se över resten av grundskyddet, till exempel hemförsäkring och a-kassa.

Vad ekonomisk trygghet betyder mer generellt, och varför den handlar om marginalerna mellan inkomster och nödvändiga utgifter, går vi igenom i Vad är ekonomisk trygghet?