Anställningsformer och anställningstrygghet

Lönen är för de flesta den största aktiva inkomsten. Två personer med samma månadslön kan ha helt olika trygghet: den ena kan i regel bara bli av med jobbet genom en uppsägning med uppsägningstid, den andra har ett jobb som tar slut ett visst datum utan att någon behöver säga upp det. Här går vi igenom vad lagen säger 2026 och vad det betyder för ekonomin.

Reglerna finns i lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS, som gäller arbetstagare. Vissa grupper undantas helt, till exempel den som är anställd för arbete i arbetsgivarens hushåll. För den som har företagsledande ställning eller tillhör arbetsgivarens familj gäller stora delar av lagen inte (1 §).

Vilka anställningsformer finns enligt LAS?

Huvudregeln i 4 § är att en anställning gäller tills vidare. Andra former är undantag som lagen räknar upp:

• Provanställning – en tidsbegränsad prövotid på högst sex månader (6 §).
• Särskild visstidsanställning – en tidsbegränsad anställning som infördes 2022 och ersatte den allmänna visstidsanställningen (5 §).
• Vikariat – när du ersätter någon (5 §).
• Säsongsarbete (5 §).

En tidsbegränsad anställning som ingåtts i något annat fall kan arbetstagaren få förklarad som tillsvidareanställning av domstol. Arbetsgivaren ska lämna skriftlig information om anställningsformen senast den sjunde kalenderdagen efter att du börjat arbeta (6 c §).

Sedan 1 oktober 2022 gäller en anställning dessutom heltid om inget annat har avtalats (4 a §). Är du deltidsanställd kan du begära att arbetsgivaren skriftligen anger skälet.

När upphör anställningen – och hur länge finns lönen kvar?

Uppsägningstiderna för tillsvidareanställda, 1 månad vid kortare än två års anställning och upp till 6 månader vid minst tio år, har vi gått igenom i Bli arbetslös – checklista dag för dag, liksom företrädesrätten till återanställning.

Provanställning: sex månader utan samma skydd

En provanställning får vara högst sex månader. Vill arbetsgivaren eller du att den inte ska fortsätta ska besked lämnas senast när prövotiden går ut. Lämnas inget besked övergår den automatiskt till en tillsvidareanställning. Om inget annat har avtalats får den också avbrytas tidigare (6 §).

LAS kräver inte sakliga skäl för att avbryta en provanställning, och det finns ingen uppsägningstid. Reglerna om det i 7 och 11 §§ gäller uppsägning av en tillsvidareanställning. Arbetsgivaren ska däremot underrätta dig minst två veckor innan provanställningen avbryts eller avslutas (31 §).

Diskrimineringslagen gäller däremot alltid, även under prövotiden: arbetsgivaren får inte diskriminera dig, till exempel på grund av kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller ålder (2 kap. 1 §).

Visstid: när blir den en tillsvidareanställning?

En tidsbegränsad anställning upphör utan uppsägning när tiden går ut eller arbetet är slutfört, om inte något annat har avtalats (4 §). Därför finns det ingen uppsägningstid som skyddar inkomsten. I stället finns regler om när visstiden övergår till en tillsvidareanställning (5 a §):

• Särskild visstidsanställning övergår när du har varit anställd så hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än tolv månader under en femårsperiod. Den övergår också om du har haft särskild visstid, vikariat eller säsongsarbete som följt på varandra, alltså med högst sex månader mellan anställningarna, och tiden i särskild visstid sammanlagt blir mer än tolv månader.
• Vikariat övergår när du har varit vikarie hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.

Har du haft tre eller fler särskilda visstidsanställningar hos samma arbetsgivare under en och samma kalendermånad räknas även dagarna mellan dem som anställningstid (3 §).

Tidsgränserna i LAS för provanställning, särskild visstid och vikariat

69 år-regeln

Du har rätt att stanna kvar i anställningen till slutet av den månad du fyller 69 år (32 a §), en gräns som gäller sedan 1 januari 2023. Har du fyllt 69 krävs inga sakliga skäl för uppsägning, uppsägningstiden är högst en månad, turordning och företrädesrätt gäller inte, och en särskild visstidsanställning eller ett vikariat övergår inte till tillsvidareanställning (33–33 d §§). Pensionen går vi igenom i Din pension.

Sakliga skäl, turordning och avsked – vad ändrades 2022?

LAS ändrades genom en reform som tillämpas från 1 oktober 2022 (prop. 2021/22:176). Uppsägning ska sedan dess grunda sig på sakliga skäl i stället för det tidigare begreppet saklig grund, och reformen ändrade också turordningen, vad som gäller vid tvist och visstidsanställningarna.

Sakliga skäl kan enligt 7 § vara antingen arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till dig personligen. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren omplacerar dig till ett annat arbete. Vid personliga skäl får arbetsgivaren i regel inte grunda uppsägningen enbart på sådant den har känt till i mer än två månader, och den ska underrätta dig minst två veckor i förväg (30 §).

Turordning gäller vid arbetsbrist (22 §). Innan turordningen fastställs får arbetsgivaren undanta högst tre arbetstagare som den bedömer har särskild betydelse för verksamheten. Före 2022 fick bara arbetsgivare med högst tio anställda undanta, och då högst två. Bland övriga har den med längst sammanlagd anställningstid företräde att få stanna, och vid lika anställningstid den som är äldre. Den som bara kan fortsätta efter en omplacering behöver ha tillräckliga kvalifikationer för det nya arbetet.

Sägs du upp utan sakliga skäl kan uppsägningen förklaras ogiltig (34 §). Men sedan reformen kan domstolen inte besluta att anställningen ska bestå efter uppsägningstidens slut medan tvisten pågår. Lönen kan alltså upphöra innan tvisten är avgjord.

Avskedande är något annat än uppsägning. Det får bara ske om du grovt har åsidosatt dina skyldigheter mot arbetsgivaren, och anställningen upphör då med omedelbar verkan, utan uppsägningstid (4 och 18 §§). Arbetsgivaren ska underrätta dig minst en vecka i förväg (30 §).

Kollektivavtal kan ändra reglerna

LAS är delvis tvingande. Ett vanligt avtal som inskränker dina rättigheter enligt lagen är ogiltigt i den delen (2 a §). Men genom kollektivavtal får arbetsgivare och arbetstagarorganisationer avvika från flera regler, bland annat om turordning, företrädesrätt och tidsbegränsade anställningar, och om avtalet är slutet eller godkänt av en central arbetstagarorganisation även om uppsägningstider och besked (2 b §). Avtalet får tillämpas även på dig som inte är medlem i den organisation som slutit det (2 d §).

Har din arbetsplats kollektivavtal är det därför avtalet, inte bara lagen, som visar vad som gäller. Hur lönen sätts tar vi upp i Förhandla lön.

Deltid, timanställning och behovsanställning

Timanställning och behovsanställning är inga anställningsformer i LAS. I statens utredning om sjukförsäkringen (SOU 2020:26) beskrivs behovsanställning som arbete som utförs efter arbetsgivarens behov av arbetskraft, där du normalt inte har rätt att få arbeta. Utredningen påpekar att begreppen inte finns i arbetsrätten.

För ekonomin betyder det att inkomsten följer arbetsgivarens behov, inte en avtalad arbetstid, och kan variera kraftigt från månad till månad.

Är du deltidsanställd och vill arbeta mer har du företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad, upp till heltid, om du har anmält det, har tillräckliga kvalifikationer och arbetsgivaren behöver mer arbetskraft (25 a §). Har du varit anställd i minst sex månader och inte är provanställd har du också rätt till ett skriftligt svar inom en månad om du begär högre sysselsättningsgrad, eller som visstidsanställd en annan anställningsform (6 h §).

Sjuklön: från första dagen eller efter 14 dagar

Enligt 3 § sjuklönelagen har du rätt till sjuklön från första anställningsdagen. Är anställningen avtalad till kortare tid än en månad får du sjuklön först när du har varit anställd 14 kalenderdagar i följd. Tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas in om det gått högst 14 dagar mellan dem. Provanställda och visstidsanställda på minst en månad har alltså samma rätt till sjuklön som tillsvidareanställda.

Under de första 14 dagarna är sjuklönen 80 procent av den lön du går miste om, minus ett karensavdrag (6 och 7 §§). Är du behovs- eller timanställd utan inbokade pass finns ingen lön att förlora. Enligt Försäkringskassan kan den som inte får lön den första tiden som sjuk, till exempel behovs- eller timanställda, söka sjukpenning från första sjukdagen. Hur sjuklön och sjukpenning räknas finns i Sjuk – vad får du i ersättning?

A-kassan: varför en ojämn inkomst ger lägre ersättning

Sedan 1 oktober 2025 bygger a-kassan på inkomster, inte arbetade timmar. För att uppfylla inkomstvillkoret ska du enligt Sveriges a-kassor ha tjänat sammanlagt minst 120 000 kr under de tolv månaderna innan du blev arbetslös, och minst 11 000 kr i fyra av dessa månader. Hur många månader du har tjänat minst 11 000 kr avgör om ersättningsperioden blir 100, 200 eller 300 dagar. Når du inte 120 000 kr men har haft minst 11 000 kr i fyra månader i rad kan du få 66 dagar.

Ersättningen räknas på den ersättningsgrundande inkomsten, som enligt lagen är en tolftedel av den sammanlagda inkomsten under de tolv månaderna (5 kap. 2 §). Månader med låg eller ingen inkomst drar alltså ner snittet. Reglerna i sin helhet finns i Arbetslöshetsförsäkring.

Hur ser banken på din anställningsform?

När du ansöker om bolån ska banken pröva att du kan betala lånet. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå ska bedömningen vara framåtblickande och gälla hela löptiden. Byrån nämner att ett lån kan nekas trots lånelöfte om du saknar stadigvarande inkomst enligt långivarens definition, och att långivaren kan bedöma din arbetssituation på ett annat sätt än du själv.

Vilka anställningsformer som räknas som stadigvarande bestämmer alltså varje bank själv. Byrån skriver att man alltid bör höra av sig till långivaren innan man skriver kontrakt på en bostad. Amorteringskraven går vi igenom i Bolån: belåningsgrad och amortering enligt reglerna från 1 april 2026.

Eget företag: inget anställningsskydd

LAS gäller arbetstagare. Den som tar uppdrag med F-skatt är i regel inte anställd av sina kunder, och då skyddar LAS inte uppdraget. Enligt Skatteverket betalar du själv preliminärskatt och egenavgifter, och F-skatten får inte användas i en anställning.

Har du aktiebolag och tar ut lön räknas du skattemässigt som anställd i bolaget. Men den som har företagsledande ställning omfattas inte av LAS regler om bland annat uppsägning och turordning (1 §).

Inkomsten i ett eget företag skyddas bara av avtalen med kunderna och av en buffert, se Hur stor buffert behöver du?

Anställningsformen och den ekonomiska tryggheten

I sajtens grundmodell är ekonomisk trygghet när de passiva inkomsterna täcker de nödvändiga utgifterna. Så länge lönen är den viktigaste inkomsten avgör anställningsformen hur snabbt den kan försvinna, och därmed hur stor marginal du behöver.