Förhandla lön – underlag och statistik

För de flesta är lönen den största inkomsten i livet. En höjning på några hundralappar kan kännas liten i ett samtal, men den kommer tillbaka varje månad så länge du har jobbet – och den följer med in i a-kassan, sjukpenningen och pensionen. Här går vi igenom hur lönen sätts i Sverige, var du hittar statistik över ditt yrke och vad en höjning faktiskt är värd.

Hur sätts lönerna i Sverige?

Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Enligt Medlingsinstitutet, den myndighet som bland annat ansvarar för lönestatistiken, är det arbetsmarknadens parter – fackförbund och arbetsgivarorganisationer – som har ansvaret för lönebildningen. Det de kommer överens om skrivs ned i kollektivavtal.

År 2025 var 66 procent av de anställda med i ett fackförbund, men 88 procent omfattades av kollektivavtal. Det beror på att en arbetsgivare som har kollektivavtal ska tillämpa det på alla anställda, medlemmar eller inte. I offentlig sektor omfattas alla, i privat sektor var andelen 83 procent. Det finns omkring 600 kollektivavtal på hela arbetsmarknaden.

Lönebildningen sker sedan i två steg:

1. Centralt. Förbunden förhandlar fram ett avtal för en bransch, ofta med en ram för hur mycket lönerna ska höjas.
2. Lokalt. På arbetsplatsen fördelas utrymmet. Antingen förhandlar arbetsgivaren och den lokala fackklubben, eller så sätts den nya lönen i ett samtal mellan chef och medarbetare. Det kallas lönesamtalsmodell.

Vad är märket?

Sedan Industriavtalet tecknades 1997 har avtalen i den del av ekonomin som konkurrerar med utlandet blivit norm för hela arbetsmarknaden. Industrin förhandlar först, och resultatet kallas märket. Det är en norm för hur mycket arbetskostnaderna ska öka i övriga avtal – inte bara lönen, utan också till exempel avsättningar till pension och arbetstidsförkortning.

Märket är inte din löneökning

Hur utrymmet fördelas på varje person skiljer sig mellan avtalen. Medlingsinstitutet delar in löneavtalen i sju konstruktioner: från sifferlösa avtal, där hela utrymmet bestäms lokalt, till avtal där alla får samma generella höjning. Däremellan finns avtal med en lönepott som fördelas lokalt, ibland med en individgaranti – en minsta höjning för var och en.

Vid årsskiftet 2025/2026 omfattades drygt 46 procent av de anställda av avtal där utrymmet fördelas helt individuellt. Bland tjänstemän var det 85 procent, bland arbetare 13 procent. Knappt 10 procent hade avtal där hela utrymmet går till generella höjningar.

Märket är heller inget tak. Enligt Medlingsinstitutet är det bara ett fåtal löneavtal som inte tillåter högre löneökningar än de centralt avtalade. Hur din lön utvecklas avgörs alltså i hög grad på arbetsplatsen – och där spelar underlaget du har med dig roll.

Var hittar du lönestatistik?

Den officiella lönestatistiken i Sverige ansvarar Medlingsinstitutet för, medan SCB sammanställer uppgifterna. Det finns tre ställen att börja på:

• SCB:s söktjänst "Lönestatistik – Hur mycket tjänar...?" Här söker du på ett yrke och ser genomsnittlig månadslön före skatt. Du kan jämföra efter utbildningsnivå, kön, ålder och privat eller offentlig sektor. Lönerna är uppräknade till heltid.
• SCB:s statistikdatabas. Här finns tabeller per yrke med medianlön och percentiler – den 10:e, 25:e, 75:e och 90:e – för åren 2023–2025, uppdelat på sektor och kön.
• Medlingsinstitutets lönestatistik. Konjunkturlönestatistiken visar hur lönerna i hela ekonomin utvecklas månad för månad. Enligt siffrorna som publicerades i september 2026 ökade lönerna med 2,9 procent i juli 2026 jämfört med juli 2025. Den preliminära siffran var 2,7 procent, men Medlingsinstitutet räknar med att den justeras upp när retroaktiva löner har betalats ut.

Många fackförbund tar också fram egen lönestatistik för sina medlemmar, ofta med uppgifter om erfarenhet och ansvar som den officiella statistiken saknar.

Läs statistiken rätt

Ett genomsnitt säger mindre än man tror. SCB påpekar att lönerna per yrke räknas som ett genomsnitt utan hänsyn till ålder, erfarenhet eller ansvar, och att små yrkesgrupper har större osäkerhet eftersom urvalet av företag ändras från år till år.

Medianen är ofta ett bättre mått. 2025 var genomsnittslönen för alla anställda 42 900 kr i månaden, medan medianlönen – lönen för den mittersta personen – var 38 300 kr. Genomsnittet blir högre eftersom det är vanligare med löner som ligger mycket över de typiska än mycket under.

Percentilerna visar spridningen. Ligger du nära den 25:e percentilen i ditt yrke har ungefär tre fjärdedelar högre lön än du. Ligger du nära den 75:e har ungefär en fjärdedel högre lön.

Tänk också på att statistiken samlas in en gång om året, i september för privat sektor och staten och i november för kommuner och regioner. Den speglar alltså inte de senaste lönerevisionerna.

Lönesamtal eller löneförhandling – vad är skillnaden?

I arbetsrättslig mening är det facket som har förhandlingsrätt enligt medbestämmandelagen. Medlingsinstitutet skriver att den enskilde anställde inte har förhandlingsrätt gentemot arbetsgivaren i den meningen. Det du har som anställd är oftast ett lönesamtal.

• I ett lönesamtal går du och chefen igenom ditt arbete, och i lönesamtalsmodellen sätts den nya lönen där.
• I en löneförhandling förhandlar arbetsgivaren och facket om lönerna – ibland för en grupp, ibland för enskilda.

Vilken modell som gäller på en arbetsplats står i kollektivavtalet. Där, eller i arbetsgivarens lönepolicy, framgår ofta också vilka lönekriterier som används: vad som ska ge högre lön, till exempel resultat, ansvar eller kompetens.

Ny anställning eller befintlig – vad skiljer?

Vid en nyanställning är lönen inte satt ännu. Den bestäms i överenskommelsen mellan dig och arbetsgivaren, inom ramen för ett eventuellt kollektivavtal. Arbetsgivaren ska enligt lagen om anställningsskydd lämna skriftlig information om bland annat begynnelselön och andra löneförmåner senast sju kalenderdagar efter att du har börjat arbeta (6 c §). Många kollektivavtal innehåller dessutom lägstalöner för nyanställda eller för vissa åldrar och kvalifikationer.

I en befintlig anställning sker förändringen oftast vid den årliga lönerevisionen, inom ramen för kollektivavtalet. Samtalet handlar då om hur din lön har utvecklats och vad som har förändrats i ditt arbete sedan förra året.

Att byta arbetsgivare är det andra sättet att få lönen satt på nytt. Vi har inte hittat någon aktuell officiell statistik som visar hur mycket ett jobbyte höjer lönen i genomsnitt, så vi anger ingen siffra. Hur trygg en ny anställning är jämfört med den du har förklarar vi i Anställningsformer och anställningstrygghet.

Hur förbereder man ett lönesamtal?

Underlaget brukar handla om fyra saker:

1. Dina resultat. Vad har du gjort sedan förra samtalet? Konkreta exempel är lättare att samtala om än allmänna omdömen.
2. Ditt ansvar. Har du fått nya arbetsuppgifter, personal, budget eller kunder?
3. Marknadslönen. Var ligger du jämfört med median och percentiler i ditt yrke, i din sektor och för din utbildningsnivå?
4. Lönekriterierna. Hur matchar det du har gjort de kriterier arbetsgivaren säger ska ge högre lön?

Ett sätt att sätta en höjning i perspektiv är att jämföra den med märket och med hur lönerna utvecklas i hela ekonomin. Ökar lönen mindre än lönerna i genomsnitt halkar man efter jämfört med andra, även om lönen stiger i kronor.

När ska arbetsgivaren kunna motivera lönerna?

Det finns ingen allmän regel om att arbetsgivaren ska förklara din lön för dig. Men diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på arbetsgivarens lönesättning som helhet.

Enligt 3 kap. 8–10 §§ ska alla arbetsgivare varje år kartlägga och analysera sina regler och sin praxis för löner, och löneskillnader mellan kvinnor och män som gör lika eller likvärdigt arbete. Likvärdigt arbete bedöms efter kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader.

• Arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder skriftligt, inklusive resultatet av lönekartläggningen.
• Arbetsgivare med 10–24 anställda ska dokumentera lönekartläggningen skriftligt.
• Dokumentationen ska bland annat visa vilka lönejusteringar som behövs, med en tidsplan där målet är att de genomförs så snart som möjligt och senast inom tre år.

Arbetsgivaren ska samverka med de anställda i arbetet, och ge ett fack som den har kollektivavtal med den information som behövs för det. Lönekartläggningen ger dig alltså inte rätt att se andras löner, men den gör att arbetsgivaren behöver kunna förklara löneskillnader i sak.

EU har beslutat ett direktiv om lönetransparens. I april 2026 svarade jämställdhetsministern i riksdagen att regeringen vill att tidpunkten för genomförandet skjuts upp. När vi kontrollerade i oktober 2026 hade regeringen inte lagt fram någon proposition, och diskrimineringslagen innehöll inga nya regler om lönetransparens.

Vad är en löneökning värd?

En löneökning är en ökning av den aktiva inkomsten. I vår grundmodell för ekonomisk trygghet räknas lönen inte som en passiv inkomst, men den är för de flesta motorn som gör det möjligt att bygga buffert och passiva inkomster. Varje krona i höjning kommer tillbaka varje månad.

1 000 kr mer i månaden blir nästan 138 000 kr före skatt på tio år

Lönen påverkar också försäkringarna och pensionen

En högre lön ger högre ersättning när du inte kan arbeta – upp till respektive tak:

• A-kassan räknar på inkomster upp till 34 000 kr i månaden och ger högst 80 procent av det, alltså 27 200 kr före skatt. För den som har varit medlem i minst 12 månader och tjänar under taket ger varje 1 000 kr i högre lön upp till 800 kr mer i ersättning i månaden de första 100 dagarna. Läs mer i arbetslöshetsförsäkringen.
• Sjukpenningen bygger på din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), som för de flesta är månadslönen gånger 12, högst 592 000 kr om året 2026. På normalnivån är sjukpenningen 80 procent av SGI gånger 0,97. 12 000 kr mer i årslön ger därmed ungefär 9 300 kr mer i sjukpenning, räknat på ett helt år. Läs mer om sjukpenning.
• Allmän pension: 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten sätts av varje år, upp till en inkomst på 56 050 kr i månaden (2026). Varje år räknas, så en höjning i dag syns i pensionen.
• Tjänstepension: i ITP 1 betalar arbetsgivaren in 4,5 procent på lön upp till 52 125 kr i månaden (2026). 1 000 kr mer i lön ger då 45 kr mer i månaden till tjänstepensionen, 540 kr om året.

Hur pensionens delar hänger ihop förklarar vi i Din pension. Tjänar du redan över a-kassans tak påverkar en höjning inte a-kassan – där är det i stället en eventuell inkomstförsäkring som kan ersätta en del av inkomsten över taket.