Börskrasch och börsras – vad händer med dina pengar?

När börsen rasar sjunker värdet på dina aktier och fonder, ibland mycket. Men du äger lika många aktier och fondandelar som innan, och förlusten är inte bestämd förrän du säljer. Pengar på ett sparkonto påverkas inte alls.

Den här guiden går igenom vad orden börsras, börskrasch och björnmarknad brukar betyda, hur de stora rasen sedan 1987 har sett ut och vad ett ras gör med fonder, ISK, pension och sparkonto. Vi redovisar historik. Vi säger ingenting om när nästa ras kommer eller hur det slutar.

Vad är skillnaden mellan börsras, börskrasch och björnmarknad?

Orden används ofta som om de betydde samma sak, men i finansspråket finns ungefärliga gränser. De mäts från den senaste toppen, alltså den högsta nivå ett index har haft, ner till den lägsta punkten.

Gränserna är branschkonvention, inte lag. Den amerikanska tillsynsmyndigheten för värdepappersmarknaden, SEC, skriver i sin ordlista för sparare att en björnmarknad generellt inträffar när ett brett index faller minst 20 procent under minst två månader.

För korrigering har vi inte hittat någon myndighetskälla alls, så 10 procent är en tumregel och inget mer. Någon definition av orden i svensk lag eller från en svensk myndighet har vi inte heller hittat. Därför kan två tidningar kalla samma fall för olika saker.

Det viktiga är att en björnmarknad bara går att konstatera i efterhand. Ingen vet på vägen ner om fallet stannar vid 12 procent eller fortsätter till 50.

Hur djupa har de stora rasen varit?

Tabellerna visar fem av de stora rasen sedan 1987. Fallhöjden är skillnaden mellan toppen och botten. Återhämtningen är tiden från toppen tills indexet var tillbaka på samma nivå igen.

Utdelningar spelar roll: ett avkastningsindex räknar med att utdelningarna återinvesteras, ett prisindex gör det inte. Det är avkastningsindexet som ligger närmast vad en fondsparare har fått, före avgifter.

Stockholmsbörsen

Källa: 1987, IT-kraschen och finanskrisen Sveriges riksbanks historiska aktieindex (Waldenström 2014), månadsvärden till och med 2011. Pandemin och 2022 Nasdaq, dagliga stängningskurser för OMX Stockholm All-Share Gross Index (alla aktier, inkl. utdelningar) och OMXS30 (de 30 mest omsatta aktierna, prisindex).

De tre första raderna bygger alltså på månadsvärden och de två sista på dagsvärden från ett annat index, så raderna är inte helt jämförbara. Månadsvärden döljer en del av fallet: den lägsta dagsnoteringen kan ha legat lägre och den högsta högre än tabellen visar. Det gäller särskilt 1987, när det mesta av fallet kom på några veckor. Riksbankens serie visar att oktober 1987 gav −23,3 procent och november −15,7 procent, två av de tio sämsta månaderna på Stockholmsbörsen 1901–2012.

Tabellen är ett urval. Under bank- och fastighetskrisen föll Stockholmsbörsen inklusive utdelningar 43,8 procent mellan augusti 1989 och september 1992, mätt med månadsvärden, och var tillbaka på toppnivån i augusti 1993, efter fyra år. Prisindexet efter finanskrisen var ännu inte tillbaka på toppnivån i februari 2013, när Riksbankens serie slutar.

Världen (MSCI World)

Källa: MSCI, dagliga indexnivåer från MSCI:s indexdatatjänst (samma data som visas på msci.com/end-of-day-history), egna beräkningar. Nettoindexet återinvesterar utdelningarna efter avdrag för källskatt, enligt MSCI med den högsta skattesats som gäller för institutionella investerare. De dagsvärden som går att hämta där börjar 1997, och nettoindexet i kronor den 29 december 2000. Därför saknas uppgifter för 1987 och för nettoindexet under IT-kraschen, eftersom toppen då låg före serien började.

MSCI World består av stora och medelstora bolag i utvecklade länder. Hur indexet är sammansatt beskriver vi i Indexfonder – så fungerar de.

Det djupaste fallet tog längst tid att hämta in

Varför ser rasen så olika ut?

De fem rasen hade olika förlopp. 1987 och 2020 var snabba fall som var återhämtade inom ungefär ett år. IT-kraschen var tvärtom en nedgång i två och ett halvt år, och den kom efter 1999, som med +63,8 procent är det bästa året i Riksbankens serie 1901–2012. Finanskrisen var en kris i det finansiella systemet, och oktober 2008 gav −19,9 procent, en av de sämsta månaderna i serien.

Valutan påverkar också. 2022 föll Stockholmsbörsen inklusive utdelningar 32 procent, medan MSCI World i kronor föll 14 procent. Mätt i dollar föll världsindexet med utdelningar 26 procent, men dollarn stärktes mot kronan samma år, och det dämpade fallet för den som räknar i kronor. 2020 var det tvärtom: en starkare krona gjorde att världsindexet i kronor tog längre tid att komma tillbaka än i dollar.

Vad händer med dina fonder och aktier?

När kurserna faller äger du lika många aktier eller fondandelar som innan. Det som ändras är priset de skulle säljas för i dag. Så länge du inte säljer är förlusten en värdeminskning på papperet. Säljer du på botten blir den verklig, och du är inte med om en eventuell uppgång efteråt.

Det betyder inte att värdet alltid kommer tillbaka. Ett enskilt bolag kan gå i konkurs, och då kan aktien bli värdelös. De breda index vi har beskrivit har kommit tillbaka efter varje ras, men på mycket olika lång tid, och en fond får dessutom betala avgifter.

Spridning skyddar mot bolagsrisk, inte mot att hela marknaden faller. Det förklarar vi i Risk, avkastning och tid.

Fondens pengar är inte fondbolagets pengar. Enligt lagen om värdepappersfonder får fondbolaget inte ha hand om egendomen i fonden, och den egendomen får inte utmätas. Det skyddar mot att fondbolaget självt får problem. Mot kursfall skyddar det inte.

Vad händer med ISK och skatten?

På ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på vinster och kan inte dra av förluster. I stället betalas en schablonskatt som bygger på kontots värde under året. Skatteverket skriver att skatten betalas oavsett om du gör vinst eller förlust.

Kursen spelar ändå roll, men på ett annat sätt än på en vanlig depå. Kapitalunderlaget är värdet vid ingången av årets fyra kvartal (1 januari, 1 april, 1 juli och 1 oktober) plus alla insättningar under året, delat med fyra. Faller kontots värde blir kvartalsvärdena efter fallet lägre, och då blir också skatten lägre. Själva förlusten får du inget avdrag för.

För 2026 är schablonintäkten 3,55 procent av kapitalunderlaget, eftersom statslåneräntan den 30 november 2025 var 2,55 procent och en procentenhet läggs till. Skatten är 30 procent av schablonintäkten. Från 2026 är det samlade sparandet på ISK och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kr.

Hur ISK skiljer sig från kapitalförsäkring och från en vanlig depå, där en realiserad förlust kan ge avdrag, beskriver vi i ISK, kapitalförsäkring eller AF-konto?.

Vad händer med pensionen?

Premiepensionen följer börsen direkt. Varje år går 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst dit, och pengarna placeras i fonder som du väljer eller i statens förval AP7 Såfa. Faller fonderna sjunker värdet på premiepensionskontot.

I AP7 Såfa minskar aktieandelen gradvis från det år du fyller 56, så att risken blir lägre ju närmare pensionen du kommer. Enligt Pensionsmyndigheten är risken i Såfa för sparare upp till 55 år högre än i en vanlig global aktiefond, eftersom aktiedelen har en hävstång. Det betyder att fonden använder derivat för att höja risken i aktiedelen, så att den kan falla mer än marknaden i ett ras.

Inkomstpensionen, den största delen av den allmänna pensionen, placeras inte i fonder som du väljer. Pensionsmyndigheten skriver att avkastningen i AP-fonderna, buffertfonderna, har betydelse för systemets stabilitet men ingen direkt koppling till inkomstpensionens utveckling så länge bromsen inte slår till. Bromsen, balanseringen, slår till om systemets skulder blir större än tillgångarna, och då kan inkomstpensionen minska. Enligt Pensionsmyndigheten blev balanstalet lägre än ett för första gången 2010, och då inleddes en balanseringsperiod.

Tjänstepensionen beror på försäkringsform. I en fondförsäkring följer värdet de fonder du har valt. I en traditionell försäkring väljer försäkringsbolaget placeringarna, som ofta har en lägre aktieandel, och du har ofta en garanti, till exempel att pensionen inte kan sjunka under en viss nivå. Pensionsmyndigheten påpekar att också tillgångarna i en traditionell försäkring varierar med börs- och ränteutvecklingen.

För den som har många år kvar till pensionen är ett ras en händelse mitt i spartiden. För den som snart ska börja ta ut pensionen kan det påverka utbetalningarna mer direkt. Mer om hur pensionens delar hänger ihop finns i Din pension.

Vad händer med pengar på sparkontot?

Ingenting, så länge banken klarar sig. Pengar på ett sparkonto är en fordran på banken och följer inte börsen. Däremot kan inflationen göra att de räcker till mindre över tid.

Ett börsras och en bankkonkurs är två olika saker. Om en bank går i konkurs gäller insättningsgarantin: staten ersätter pengar på konto upp till 1 150 000 kr per person och institut.

Värdepapper som en bank eller ett värdepappersbolag förvarar åt dig får inte blandas med institutets egna tillgångar, och de ska lämnas tillbaka vid en konkurs. Går det ändå inte kan investerarskyddet ge upp till 250 000 kr. Riksgälden skriver uttryckligen att investerarskyddet inte kompenserar värdeförändringar på aktier och andra värdepapper.

Vilka institut och konton som omfattas av garantin går vi igenom i Sparkonto: fria uttag, bunden ränta och insättningsgarantin.

Vad visar historiken om att sälja, vänta eller fortsätta spara?

Ett ras väcker nästan alltid frågan om man borde sälja. Vi svarar inte på vad du ska göra, men historiken säger en del om hur olika val har slagit ut.

Att sälja i panik. Den som köpte på toppen den 19 februari 2020 och sålde på bottenkursen den 23 mars hade, mätt med Stockholmsbörsens breda index inklusive utdelningar, förlorat 34,6 procent. Indexet var tillbaka på toppnivån i september samma år. Efter IT-kraschen tog samma resa drygt sex år, så att vänta har inte alltid gått fort.

Att försöka pricka botten. De största uppgångsdagarna kommer ofta mitt i de värsta perioderna. Av de tio största dagliga uppgångarna för MSCI World (prisindex i dollar) mellan 1997 och 22 oktober 2026 inträffade nio under finanskrisen 2008–2009 eller våren 2020. Den största enskilda nedgången, −9,9 procent den 12 mars 2020, kom tolv dagar före en av de största uppgångarna, +8,8 procent den 24 mars.

Samma perioder rymde också nio av de tio största nedgångarna. Den som hade sålt och väntade på ett lugnare läge slapp en del av fallen, men var inte heller med de dagar då uppgångarna kom.

Att fortsätta månadsspara. Ett fast belopp varje månad köper fler fondandelar när priset är lågt. Exemplet nedan visar hur det slog ut i en historisk period. Det är ingen garanti för hur det går en annan gång, och i en lång nedgång som 2000–2002 kan även ett månadssparande ligga på minus i flera år.

Hur ett automatiskt månadssparande läggs upp beskriver vi i Automatiskt sparande – betala dig själv först.

Varför spelar tidshorisonten och bufferten roll?

Ett ras blir ett verkligt problem främst när du måste sälja mitt i det. Pengar som ska användas inom några år, till en kontantinsats, en bil eller en tandläkarräkning, har inte tid att vänta ut ett fall som kan ta sex år att hämta in. Därför brukar man skilja mellan pengar som behövs snart och pengar som kan vara borta länge. En vanlig princip är att pengar som behövs inom några år inte ska ligga i aktier.

En buffert på ett sparkonto gör att du inte behöver sälja fonder för att klara en oväntad utgift eller en period utan inkomst, oavsett vad börsen gör. Hur stor den kan behöva vara räknar vi på i Hur stor buffert behöver du?.

I sajtens modell för ekonomisk trygghet ska de passiva inkomsterna täcka de nödvändiga utgifterna. Ett sparande som måste säljas i ett ras för att betala räkningarna ger ingen trygghet. I sajtens trappa kommer därför bufferten före investeringarna.