Sambo eller gift – sambolagen, samboavtal och äktenskapsförord

Att flytta ihop är för de flesta ett beslut om kärlek och vardag, inte om juridik. Men från den dagen gäller regler för vad som händer med bostaden, pengarna och arvet om ni går isär eller om någon av er dör. Reglerna är olika för sambor och gifta, och många upptäcker skillnaden först när det redan har hänt. Här går vi igenom vad lagen säger, vad ni kan ändra genom avtal och hur det kan se ut i kronor.

Vem räknas som sambo?

Enligt sambolagen är sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Lagen gäller bara om ingen av er är gift. Det spelar ingen roll om ni är av samma eller olika kön.

Lagen har ingen tidsgräns, och den ofta upprepade regeln att man blir sambo efter sex månader finns inte i sambolagen. Det avgörande är att förhållandet är stadigvarande och att ni delar hushåll, alltså sysslor och utgifter.

Enligt förarbetena ska samboendet ha en viss varaktighet, eller vara tänkt att ha det. Har paret barn tillsammans kan man regelmässigt utgå från att de är sambor, och gemensam folkbokföringsadress talar för det. Sex månader nämns i förarbetena bara som ett riktmärke för par som är folkbokförda på olika adresser, och förekommer också i en del andra regler, till exempel i vissa försäkringsvillkor.

Samboförhållandet upphör om ni flyttar isär, om någon av er gifter sig eller dör, eller om någon av er ansöker hos tingsrätten om en bodelningsförrättare, om att få bo kvar i bostaden tills bodelningen är gjord eller om att ta över den andras hyres- eller bostadsrätt.

Vad delas enligt sambolagen – och vad delas inte?

Sambolagen ska enligt regeringen skydda den svagare parten när ett samboförhållande upphör, men skyddet är smalare än många tror. Det enda som kan delas är samboegendom: den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, om det har skaffats för gemensam användning. Enligt regeringens beskrivning av lagen spelar det ingen roll vem av er som betalade.

• Bostad: ett hus, en bostadsrätt eller en hyresrätt som är ert gemensamma hem. Det gäller även om bara den ena står som ägare.
• Bohag: möbler, hushållsmaskiner och annat lösöre för hemmet. Sådant som bara den ena använder räknas inte.
• Inte samboegendom: sparpengar och andra bankmedel, bil, aktier och fonder, sommarstuga och annat som används huvudsakligen för fritiden. Det behåller den som äger det.
• Inte heller: egendom som den ena har fått i gåva, genom testamente eller i arv med villkoret att den ska vara enskild.

En viktig gräns gäller bostaden. Flyttar den ena in i en bostad som den andra redan ägde, ingår den inte i bodelningen, även om ni har delat på amorteringar och avgifter. Säljs den bostaden och pengarna används till en ny gemensam bostad, ingår däremot den nya. Den som har betalat på den andras lån har alltså inget skydd i sambolagen för de pengarna.

Under samboförhållandet sköter var och en sin egendom och svarar för sina skulder. Men ingen av er får sälja, hyra ut eller pantsätta samboegendomen utan den andras samtycke.

Hur går en bodelning mellan sambor till?

Bodelning sker bara om någon av er begär det, och då senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Begär ingen bodelning behåller var och en sin egendom. Bodelningen utgår från hur egendomen såg ut den dag ni gick isär.

Först dras skulderna av, var och ens från det hen äger av samboegendomen. Som regel räknas bara skulder som hör till samboegendomen, till exempel bolånet på bostaden. Andra skulder räknas bara av om de inte kan betalas med annan egendom. Det som är kvar läggs ihop och delas lika.

Den som bäst behöver bostaden eller bohaget kan få ta över det mot att den andra får annan egendom eller pengar. Finns det ett bolån krävs dessutom att den andra befrias från ansvaret för lånet. I praktiken är det banken som avgör om den som tar över kan stå för lånet själv, se bolån och amortering.

Hälftendelningen kan jämkas om den skulle bli oskälig, med hänsyn främst till hur länge ni har bott ihop men också till er ekonomi i övrigt. Den som annars skulle lämna egendom till den andra kan då få behålla mer av sin egendom.

Vad är ett samboavtal?

Med ett samboavtal kan ni bestämma att bodelning inte ska ske alls, eller att viss egendom inte ska ingå. Det kan till exempel vara aktuellt när den ena betalar mycket mer av en bostad som köps gemensamt. Ni kan när som helst ändra avtalet genom ett nytt.

Formkraven är enkla: avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av er båda. Det ska inte registreras och behöver inte bevittnas. Ett villkor som är oskäligt kan jämkas eller bortses från vid bodelningen. Rätten för en sambo att mot ersättning ta över den andras hyres- eller bostadsrätt går inte att avtala bort.

Det är också värt att veta vad ett samboavtal inte gör. Det ger ingen arvsrätt och påverkar inte vem som får försäkringspengar. Det kan inte heller göra sparpengar eller en bil till samboegendom.

Giftorättsgods och enskild egendom – så fungerar äktenskapet

I ett äktenskap äger var och en fortfarande sin egendom och svarar för sina skulder. Skillnaden visar sig när äktenskapet upplöses. Då är huvudregeln att allt som makarna äger är giftorättsgods och ska delas, inte bara bostaden och bohaget. Det gäller oavsett om egendomen fanns före äktenskapet eller vem som har tjänat pengarna.

Enskild egendom ingår inte i bodelningen. Egendom blir enskild genom:

• ett äktenskapsförord,
• ett villkor i en gåva, ett testamente eller ett arv om att den ska vara mottagarens enskilda,
• ett sådant villkor i ett förmånstagarförordnande, till exempel i en livförsäkring som någon annan än maken har tecknat.

Det som träder i stället för enskild egendom, till exempel en ny bostad köpt för pengarna från en såld enskild bostad, blir som regel också enskilt. Avkastningen, som räntor och utdelningar, är däremot giftorättsgods om inget annat har bestämts.

Äktenskapsbalken säger också att makar ska fördela utgifter och sysslor mellan sig och att var och en, efter sin förmåga, ska bidra till familjens underhåll. Sambor har enligt regeringen ingen motsvarande skyldighet att försörja varandra, inte ens efter ett långt förhållande.

Äktenskapsförord – vad krävs?

Ett äktenskapsförord är ett avtal om att viss egendom, eller all egendom, ska vara enskild. Det kan skrivas före eller när som helst under äktenskapet, och ni kan skriva ett nytt för att göra egendomen till giftorättsgods igen.

Formkraven är strängare än för ett samboavtal:

1. Förordet ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av er båda.
2. Det ska registreras hos Skatteverket. Skatteverket tar ut en ansökningsavgift på 275 kr (oktober 2026).
3. Ett förord mellan blivande makar gäller från vigseln, om det ges in inom en månad efter vigseln. Annars gäller förordet först från den dag det kommer in till Skatteverket.

Skatteverket har ingen blankett och prövar inte om innehållet håller juridiskt, bara om formen är rätt. Ett villkor som är oskäligt kan jämkas vid bodelningen.

Bodelning vid skilsmässa

Skilsmässa söks hos tingsrätten. Är ni överens kan dom på äktenskapsskillnad komma direkt. Det krävs i stället minst sex månaders betänketid om bara en av er vill skiljas, om ni båda begär betänketid eller om någon av er bor med eget barn under 16 år som hen har vårdnaden om. Har ni levt åtskilda i minst två år behövs ingen betänketid.

Bodelningen utgår från egendomen den dag ansökan lämnades in. Varje makes skulder dras först av från hens eget giftorättsgods. Det som återstår läggs ihop och delas lika. Den ena tar alltså inte över den andras skulder, men skulderna minskar det som den skuldsatte har att dela med sig av.

Några delar ingår inte. Kläder och andra saker för personligt bruk och personliga presenter får i skälig omfattning tas undan, liksom ersättning för personskada. Rättigheter som inte kan överlåtas eller är av personlig art ingår inte heller. Därför ingår inte allmän pension, och tjänstepension ingår som regel inte.

Privat pensionssparande, som individuellt pensionssparande (IPS) och privata pensionsförsäkringar, ingår däremot som huvudregel vid skilsmässa. Det kan helt eller delvis undantas om det skulle vara oskäligt att allt ingick, med hänsyn till makarnas ekonomi i övrigt. Pensionens olika delar beskriver vi i Din pension.

Hälftendelningen kan jämkas om den blir oskälig, särskilt med hänsyn till hur länge äktenskapet har varat. Den som annars skulle lämna egendom kan då få behålla mer av sitt giftorättsgods, så det är inte säkert att ett kort äktenskap ger hälften av allt. Ni kan göra bodelningen själva genom en skriftlig handling som ni båda skriver under. Den behöver inte registreras, men kan registreras hos Skatteverket om ni vill.

Räkneexempel: samma par, tre regelverk

Samma par, samma saker: som gifta får Robin 575 000 kr, som sambor 450 000 kr eller ingenting

Vad händer om en sambo dör?

Sambor ärver inte varandra utan testamente. Arvet går i första hand till den avlidnes barn, och finns det inga barn till föräldrar och syskon.

Den efterlevande sambon kan begära bodelning av samboegendomen, och det måste göras senast när bouppteckningen förrättas. Det är bara den efterlevande som kan begära det, inte den avlidnes arvingar. Väljer den efterlevande att inte begära bodelning behåller var och en sin del, och den avlidnes del går till arvingarna.

Vid bodelningen gäller en skyddsregel, den så kallade lilla basbeloppsregeln: den efterlevande sambon har rätt att som sin andel få samboegendom för minst två prisbasbelopp, 118 400 kr 2026, efter avdrag för skulder och i den mån samboegendomen räcker. Har ni en hyresrätt och bohag för 90 000 kr får den efterlevande alltså allt bohaget, men regeln ger inget utöver vad samboegendomen är värd.

Med ett testamente kan sambor ärva varandra. Ett testamente ska vara skriftligt och undertecknas i närvaro av två vittnen samtidigt, som ska veta att det är ett testamente och skriva under det. Vittnena får inte vara testatorns sambo, make eller nära släkt, till exempel förälder, barn eller syskon. Har den avlidne barn har de ändå alltid rätt till sin laglott, som är hälften av arvslotten, och för att få ut den måste de begära jämkning av testamentet inom sex månader från att de har fått del av det.

En statlig utredning föreslog i augusti 2025 ett stärkt skydd för efterlevande sambor (SOU 2025:91), och förslaget har varit ute på remiss. I oktober 2026 har regeringen inte lagt fram någon proposition, och sambolagen och ärvdabalken har inte ändrats på den punkten. Reglerna ovan gäller alltså.

Vad händer om en make dör?

Är man gift ärver den efterlevande maken allt, om det inte finns ett testamente som säger något annat. Först görs en bodelning, och sedan går den avlidnes del i arv. Gemensamma barn får vänta på sitt arv tills även den andra föräldern har dött. Då får de ut arvet efter båda.

Särkullbarn, alltså barn som bara är den avlidnes, har rätt att få ut sitt arv direkt. Ett särkullbarn kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och får då i stället ta del i makens bo när hen dör.

Den efterlevande maken har också ett eget skydd, basbeloppsregeln: hen har alltid rätt att, så långt kvarlåtenskapen räcker, få så mycket att hen tillsammans med det hen fick vid bodelningen och sin enskilda egendom har egendom för minst fyra prisbasbelopp, 236 800 kr 2026. Ett testamente kan inte ta bort den rätten.

Vid en makes död kan den efterlevande också begära att var och en ska behålla sitt giftorättsgods, i stället för att allt delas lika. Det kan vara aktuellt när den efterlevande har mer än den avlidne.

Försäkringar och förmånstagare

Pengar från en livförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring och tjänstepensionens efterlevandeskydd följer inte arvsreglerna utan förmånstagarförordnandet. Det är där många sambor har en lucka, eftersom sambo inte alltid ingår i det generella förordnandet. Vi går igenom det i Livförsäkring och efterlevandeskydd, med ett räkneexempel för en sambofamilj med bolån.

När räcker en mall, och när är en jurist värd pengarna?

Det finns färdiga mallar för samboavtal, äktenskapsförord och testamente, och för en enkel situation kan en mall räcka. Formkraven i lagen är få men absoluta: underskrifter, datum, vittnen för testamente och registrering hos Skatteverket för äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord som inte har registrerats gäller inte, och ett testamente med formfel kan förklaras ogiltigt om en arvinge klandrar det inom sex månader från att hen har fått del av det.

Skatteverket skriver själv att det kan vara bra att ta hjälp av en jurist för att formulera ett äktenskapsförord eller en bodelningshandling. Hjälp är vanligen mest värd när situationen är ovanlig: särkullbarn, ett företag, en fastighet som ägs ojämnt, egendom i flera länder, stora skillnader i förmögenhet eller en tvist. Ju mer som står på spel, desto mer kostar ett misstag jämfört med arvodet.

Gemensam ekonomi i vardagen

Juridiken avgör vad som händer när förhållandet tar slut. I vardagen handlar det mer om hur ni delar på räkningarna. Lagen säger inget om hur sambor ska göra, och för gifta bara att var och en ska bidra efter förmåga.

Två vanliga modeller är att dela lika eller att dela efter inkomst. Med 30 000 kr och 20 000 kr i månaden efter skatt och 20 000 kr i gemensamma kostnader betalar ni 10 000 kr var med lika delning. Delar ni efter inkomst betalar den ena 60 procent, 12 000 kr, och den andra 40 procent, 8 000 kr. Då har den med lägre inkomst 12 000 kr kvar i stället för 10 000 kr, och den med högre 18 000 kr i stället för 20 000 kr.

Många har ett gemensamt konto för de gemensamma kostnaderna och var sitt eget för resten. Tänk på att pengar på ett gemensamt konto inte är samboegendom, och att sparande som står på den ena inte delas vid en separation mellan sambor. Det gäller också för en gemensam buffert.

Oavsett modell är det lättare att se vad som är rimligt med en gemensam budget över hushållets fasta och rörliga kostnader. I vår modell för ekonomisk trygghet är frågan dessutom om hushållet klarar de nödvändiga utgifterna om en av inkomsterna försvinner, och där spelar både relationsformen och avtalen in.