Fasta och rörliga kostnader – var finns pengarna att hämta?

När du har gjort en budget vet du vart pengarna tar vägen. Nästa fråga är var det går att ändra något. Vad som är värt pengarna avgör du själv – här handlar det om var samma nytta kan kosta mindre, och var en ändring ger mest effekt per beslut.

Vad skiljer en fast kostnad från en rörlig?

En fast kostnad har samma belopp varje gång och bygger oftast på ett avtal: hyra, bolån, abonnemang, försäkringar, periodkort. En rörlig kostnad beror på hur mycket du använder eller köper: mat, kläder, nöjen och för många även elen.

Skillnaden spelar roll när du vill sänka utgifterna. En rörlig kostnad sänker du genom att handla annorlunda, och det beslutet behöver fattas om och om igen, i varje butik och varje vecka. En fast kostnad sänker du genom att säga upp, byta eller omförhandla ett avtal. Det är ett beslut som fattas en gång, och sedan är kostnaden lägre varje månad utan att du behöver tänka på den.

Fast eller rörlig säger däremot inget om huruvida utgiften är nödvändig. Ett streamingabonnemang är fast men fritt valt, elen är rörlig men nödvändig. Den andra indelningen, i passiva och aktiva utgifter, förklarar vi i Passiv och aktiv ekonomi. Båda behövs: det är de passiva utgifterna som avgör hur länge en buffert räcker.

Hur stor blir effekten över ett år?

Eftersom en fast kostnad kommer tillbaka tolv gånger om året blir även en liten sänkning ett märkbart belopp. Räntan är inte medräknad nedan.

Boendet – den största posten

Boendet är i genomsnitt hushållens största utgift. Enligt SCB:s senaste undersökning av hushållens utgifter, som avser 2021, gick 22,3 procent av utgifterna till boende inklusive vatten, el och uppvärmning, följt av transport med 15,1 procent och livsmedel och alkoholfria drycker med 13,8 procent. Räknat som andel av den disponibla inkomsten gick 23 procent till boendet 2024 (medianvärde): 27 procent för hushåll i hyresrätt, 21 procent i bostadsrätt och 18 procent i ägt småhus.

Boendet är också den kostnad som är svårast att ändra snabbt. Det som går att påverka utan att flytta är oftast delarna runt omkring:

• Räntan på bolånet, om du har ett. Räntan kan förändras utan att du flyttar, så det är bra att veta vilken ränta du betalar och när räntebindningen löper ut. Hur räntekostnader jämförs förklarar vi i Effektiv ränta.
• El och uppvärmning, se nästa avsnitt.
• Hemförsäkringen, se avsnittet om försäkringar.

Att flytta är det största beslutet av alla och hänger på mycket mer än pengar, så det tar vi inte upp här.

El – två räkningar och flera avtalstyper

Elräkningen består av två delar. Elnätet betalar du till det elnätsföretag som äger nätet där du bor. Enligt Energimarknadsinspektionen drivs elnätet som ett naturligt monopol, så den delen kan du inte byta bort. Elhandeln, själva elen, kan du däremot välja leverantör och avtalstyp för. Väljer du inget får du ett anvisat avtal, som enligt Energimarknadsinspektionen ofta har ett högre pris än om du väljer själv.

De vanligaste avtalstyperna fungerar så här, enligt Energimarknadsinspektionen och Konsumenternas energimarknadsbyrå:

Det finns också mixavtal, där en del av elen har fast pris och resten följer marknaden, och förvaltade avtal, där elhandlaren köper in elen åt dig och priset inte går att veta i förväg.

Ingen avtalstyp är billigast i alla lägen. Ett fast pris gör kostnaden per kilowattimme förutsägbar, men blir enligt Energimarknadsinspektionen ofta dyrare över tid, eftersom elhandlaren tar höjd för att inköpen kan bli dyrare. Med kvartspris kan kostnaden sjunka om du kan flytta förbrukning till billigare tider, men den kan bli högre om du använder mycket el när priset är högt. Elbörsens priser sätts numera per kvart, och enligt Energimarknadsinspektionen erbjuder bara ett fåtal elhandelsföretag fortfarande timprisavtal.

Två saker är bra att känna till om avtalen:

• Löper ett fastprisavtal ut ska elhandlaren informera dig om det tidigast 90 och senast 60 dagar innan. Gör du inget hamnar du på den avtalstyp som villkoren anger, till det pris som står i påminnelsen.
• En brytavgift får bara tas ut om det tydligt framgår av villkoren och får inte vara större än den direkta ekonomiska förlust som uppsägningen orsakar elhandlaren. En schablonavgift är inte tillåten.

Energimarknadsinspektionen driver jämförelsetjänsten Elpriskollen. Konsumenternas energimarknadsbyrå påminner om att bara jämföra avtal med samma pristyp och att kontrollera påslag och avgifter som inte syns i jämförpriset.

Mobil och bredband – bindningstid och uppsägning

Avtal om mobil och bredband har ofta både bindningstid och uppsägningstid, och det är två olika saker. Reglerna finns i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, och Konsumentverket förklarar dem så här:

• Bindningstid betyder att du måste betala under hela perioden, även om du flyttar och tjänsten inte fungerar i den nya bostaden. För konsumenter får den vara högst 24 månader, och det är inte tillåtet att binda dig längre genom att till exempel erbjuda gratis månader. Säger du upp i förtid kan operatören kräva resten av bindningstiden som en klumpsumma.
• Uppsägningstid betyder att avtalet upphör först en tid efter att du sagt upp det. Den får vara högst en månad. Avtal som ingicks före 1 maj 2014 kan ha längre uppsägningstid. Har avtalet bindningstid får operatören inte kräva att du säger upp det tidigare än en månad innan bindningstiden går ut.
• Efter bindningstiden förlängs många avtal automatiskt. Då har du enligt lagen rätt att när som helst säga upp det förlängda avtalet med högst en månads uppsägningstid, utan andra kostnader än för tjänsten under uppsägningstiden. Enligt Post- och telestyrelsens föreskrifter ska operatören, senast en månad innan du måste säga upp avtalet för att det inte ska förlängas, tala om när avtalet löper ut och hur du säger upp det, på ett varaktigt sätt som till exempel ett mejl.

Företaget kan inte kräva att du säger upp på ett visst sätt, till exempel per telefon. Konsumentverket påpekar att det ändå är bra att säga upp skriftligen, till exempel med ett mejl, så att du kan visa att du gjort det.

En egen kalenderpåminnelse en månad innan bindningstiden går ut ger dig ett tillfälle att jämföra innan avtalet rullar vidare.

Som jämförelse räknar Konsumentverket för 2026 med att ett hushåll på en person behöver 1 000 kr i månaden för internet och mobil och 640 kr för övriga medietjänster, alltså e-tidning, dataspel och streaming av film, serier och musik. Belopp för större hushåll finns i budgetguidens jämförelse med Konsumentverket.

Prenumerationer och "gratis" provperioder

Lättast att glömma är de små abonnemang som dras från kortet varje månad: appar, streaming, gymkort, molnlagring, tidningar.

Tre regler är bra att känna till:

• Automatisk förlängning. För tidsbestämda avtal som förlängs automatiskt, till exempel många gymkort och prenumerationer, ska företaget skriftligen påminna dig senast en månad innan avtalet måste sägas upp. Lagen om konsumentskydd vid automatisk avtalsförlängning gäller däremot inte avtal som kan sägas upp inom tre månader, som musik- och tv-tjänster som förlängs en månad i taget.
• Gratis måste vara gratis. Ett företag får inte använda ord som "gratis" eller "prova på" om produkten inte går att prova kostnadsfritt. Är ett gratiserbjudande kopplat till ett abonnemang ska det framgå klart och tydligt.
• Ångerrätt. När du köper på distans, till exempel på nätet eller per telefon, har du normalt 14 dagars ångerrätt. Får du betalningskrav för något du inte har beställt är du inte skyldig att betala. Det är företaget som ska bevisa att det finns ett avtal, och du bestrider kravet skriftligen.

Glömda dragningar hittar du lättast genom att leta efter samma belopp som återkommer i kontoutdragen.

Försäkringar – dubbla skydd och bindningstid

Försäkringar är fasta kostnader som sällan ses över. Konsumenternas försäkringsbyrå delar in försäkringarna i sådana som krävs enligt lag, sådana som är nödvändiga och sådana som är bra att ha, och skriver att en del kan prioriteras bort eftersom de ger låg ersättning eller innebär en dubbelförsäkring. Ett exempel de tar upp är att betala för två hemförsäkringar, när du kanske redan har en via ditt fackförbund. Har du två olycksfallsförsäkringar kan invaliditetsersättning betalas från båda, men kostnader ersätts bara från en.

Det här är bra att veta innan du ändrar något, enligt Konsumenternas försäkringsbyrå:

• Sakförsäkringar, som hem- och bilförsäkring, har nästan alltid ett års bindningstid. Personförsäkringar, som olycksfallsförsäkring, har ingen bindningstid. Säger du inte upp den gamla försäkringen när du byter kan du bli dubbelförsäkrad.
• Det ska inte bli något glapp mellan den gamla och den nya försäkringen, så att du står oförsäkrad en period.
• Att byta personförsäkringar, som sjuk-, olycksfalls- och barnförsäkringar, kräver extra försiktighet. En ny försäkring gäller inte för sjukdomar och skador du redan har.

Ett lägre pris kan också betyda sämre skydd. Vad du ska jämföra i villkoren, som självrisk och försäkringsbelopp, går vi igenom i Hemförsäkring.

Transport – ofta mer fast än man tror

Transport var den näst största utgiftsposten i SCB:s undersökning. För den som har bil är mycket av kostnaden fast: försäkring, fordonsskatt, eventuellt lån eller leasing, parkering och värdeminskning. Bränsle och service är de rörliga delarna. Den fasta delen betalas även de månader bilen knappt används. För den som åker kollektivt är motsvarande fråga om periodkortet används så mycket att det lönar sig jämfört med enkelbiljetter.

Två tredjedelar av Linneas sänkning gäller utgifter hon själv valt

Fast eller rörlig avgör alltså hur lätt det är att ändra en kostnad. Passiv eller aktiv avgör vad som händer med bufferten: en lägre nödvändig utgift gör att den räcker längre, ett större överskott gör att den växer. Hur många månader din egen buffert räcker kan du räkna ut med trygghetskvoten, och hur stor den bör vara går vi igenom i Hur stor buffert behöver du?.

Låt det frigjorda beloppet få en plats

En sänkt kostnad blir inte automatiskt ett sparande. Om de frigjorda pengarna stannar på lönekontot är risken stor att de används till annat. Ett sätt är att flytta beloppet på lönedagen, så att det får samma fasta rytm som kostnaden hade. Hur det fungerar beskriver vi i Automatiskt sparande, och vad som är bra att veta om kontot pengarna hamnar på tar vi upp i Sparkonto.