Kreditupplysning och kreditvärdighet – vad påverkar?

När du hyr en lägenhet, tecknar ett abonnemang, handlar på faktura eller ansöker om en kredit kan företaget ta en kreditupplysning på dig. Den är en ögonblicksbild av din ekonomi och avgör ofta om svaret blir ja eller nej.

Inkasso, utslag och hur en betalningsanmärkning uppstår går vi igenom i Inkasso och betalningsanmärkning. Här handlar det om själva upplysningen.

Vad är en kreditupplysning?

Kreditupplysningslagen definierar en kreditupplysning som "uppgifter, omdömen eller råd" som lämnas för att bedöma någon annans kreditvärdighet. Den innehåller alltså inte bara fakta. Kreditupplysningsföretaget kan också lämna ett kreditbetyg eller ett råd, till exempel att krediten inte bör beviljas.

Det är inte kreditupplysningsföretaget som bestämmer om du får krediten. Det säljer underlaget, och den som tog upplysningen fattar beslutet. En långivare ska dessutom förklara ett nej, som vi visar längre ner.

För att få bedriva kreditupplysningsverksamhet krävs tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), om företaget inte är ett kreditinstitut vars tillstånd redan omfattar det. IMY har också tillsyn över att lagen följs.

Vilka företag tar fram kreditupplysningar?

IMY för ett register över alla som har tillstånd. Där står också vilka som är rikstäckande, alltså har alla svenskar över 15 år i sitt register oavsett om de har betalningsanmärkningar eller inte. Bland de rikstäckande finns i oktober 2026 bland andra Creditsafe, Dun & Bradstreet, Syna, UC och Valitive, i bokstavsordning.

Dun & Bradstreet är det bolag som tidigare hette Bisnode. I IMY:s register står bolagen i dag som Bisnode Dun & Bradstreet Sverige AB och Dun & Bradstreet Credit AB, dit det tidigare namnet Bisnode Kredit AB hänvisar. Vilket företag en långivare använder bestämmer långivaren.

Vem får ta en kreditupplysning på dig?

En upplysning om en privatperson som inte är näringsidkare får bara lämnas ut till den som har ett legitimt behov. Lagens ord i 9 § är att behovet ska finnas "på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning". Dun & Bradstreet ger som exempel att du ansöker om lån, ska hyra en bostad eller köper något på kredit eller avbetalning.

Det krävs inget samtycke från dig. Men den som uppsåtligen får ut en upplysning genom att lämna oriktiga uppgifter, eller utan grund skaffar sig tillgång till en, kan dömas till böter enligt 19 §. I ringa fall döms ingen till ansvar.

För näringsidkare gäller andra regler. Har du enskild firma eller sitter i ett aktiebolags styrelse kan en upplysning tas på dig i den rollen utan legitimt behov. Enligt Dun & Bradstreet påverkar en sådan förfrågan inte dig som privatperson.

Kopian du får varje gång

När en kreditupplysning om dig lämnas ut ska du samtidigt och kostnadsfritt få ett skriftligt meddelande. Lagen kallar det kreditupplysningskopia, och företagen kallar den ofta upplysningskopia eller omfrågandekopia. Den ska bland annat visa vem som begärde upplysningen, vilka uppgifter, omdömen och råd den innehöll och hur du kan begära rättelse eller klaga till IMY.

Kopian kommer med post eller till en digital brevlåda, och den fungerar som ett larm. Får du en kopia från ett företag du aldrig haft kontakt med kan någon använda din identitet. Läs då avsnittet om spärr längre ner.

Vilka uppgifter finns i en kreditupplysning?

Vad som står i just din upplysning beror på vilket kreditupplysningsföretag som lämnar den och vem som beställer den. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå, IMY och företagens egna beskrivningar ingår i regel:

Inkomsten är den du har taxerats för, inte din nuvarande lön. Ett nytt jobb syns först efter nästa taxering, och därför ber långivare ofta om lönebesked.

Lån och krediter finns i det kreditregister som kreditgivarna rapporterar till. Enligt UC syns blancolån, avbetalningslån, kontokrediter, fastighetslån och bostadsrättslån, både utnyttjade och beviljade belopp. CSN-lån ingår inte i standardupplysningen men kan läggas till. Bara de företag som själva rapporterar in krediter får se uppgifterna, så en hyresvärd som tar en upplysning ser inte dina lån.

Det som inte syns är dina tillgångar på banken. UC skriver att pengar på sparkonton och i aktie- och fonddepåer inte finns i kreditupplysningen och därför inte heller påverkar riskprognosen. Inte heller känsliga personuppgifter, till exempel om hälsa, får behandlas i kreditupplysningsverksamhet.

Hur länge syns uppgifterna?

Kreditupplysningslagen 8 § sätter gränserna för en privatperson som inte är näringsidkare. En uppgift ska gallras senast tre år efter den dag då händelsen inträffade eller förhållandet upphörde, till exempel datumet för ett utslag. En uppgift om att någon har begärt en kreditupplysning ska gallras senast ett år efter förfrågan. En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter beslutet att inleda den, eller den dag betalningsplanen löper ut om det är senare.

För aktiebolag och andra juridiska personer finns ingen gallringsregel i lagen. Enligt IMY brukar betalningsanmärkningar för dem tas bort efter fem år, och Kronofogden anger samma tid.

En förfrågan syns i ett år, en anmärkning i tre

Hur räknas kreditbetyg och riskprognos?

De flesta kreditupplysningar till långivare innehåller ett statistiskt mått på hur stor risken är att du får betalningsproblem. UC kallar sitt mått riskprognos: ett tal mellan 0,1 och 99,9 som mäter hur stor risken är att du får en betalningsanmärkning inom tolv månader. Ibland kallas det kreditscore. Andra företag har egna modeller och egna namn, så ett betyg från ett företag går inte att jämföra rakt av med ett annat.

Modellen jämför dina uppgifter med statistik över alla invånare som är 18 år och äldre. Den svarar alltså på frågan hur det brukar gå för personer med en liknande upplysning. Enligt UC väger uppgifterna ungefär så här, från tyngst till lättast:

1. Betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden. Nya anmärkningar ökar risken ytterligare.
2. Befintliga lån och krediter: antal, storlek och hur de har utvecklats det senaste året.
3. Tidigare förfrågningar de senaste tolv månaderna, som får mindre betydelse ju äldre de är.
4. Taxerad inkomst från de två senaste deklarationerna.
5. Personliga uppgifter som civilstånd och fastighetsinnehav.

Riskprognosen kan ändras utan att du gör något, bara av att tiden går och en händelse blir äldre. Den kan också gå åt oväntat håll. UC skriver att prognosen inte automatiskt blir bättre när skulder försvinner eller när en anmärkning tas bort, eftersom andra uppgifter då kan väga tyngre i modellen. På sikt är det ändå mest sannolikt att prognosen förbättras utan anmärkningar, enligt UC.

Vad betyder betyget för långivaren?

Betyget är ett underlag, inte ett beslut. Långivaren måste göra en egen kreditprövning och får bara bevilja krediten om du har ekonomiska förutsättningar att betala. Den regeln finns i konsumentkreditlagen och finns kvar i den nya konsumentkreditlagen som börjar gälla 20 november 2026. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå kontrollerar långivare oftast de uppgifter du lämnar med en kreditupplysning och gör sedan en kalkyl över vad du har kvar att leva på.

Det är samma tanke som i sajtens grundmodell: det som avgör din trygghet är vad som blir över när de nödvändiga utgifterna är betalda. En budget visar dig samma siffra som långivaren försöker räkna fram.

Får du nej ska långivaren tala om varför. Beror avslaget på uppgifter från en extern databas, till exempel ett kreditupplysningsföretag, ska du få veta vilka uppgifter och vilken databas det gäller. Det gäller både enligt den nuvarande och den nya lagen. Från 20 november 2026 har du dessutom rätt att begära att en människa granskar och förklarar en kreditprövning som helt eller delvis bygger på automatiserad behandling av dina uppgifter.

Sänker många kreditupplysningar betyget?

Svaret är: ibland, men inte automatiskt. Det här går att belägga:

• Förfrågningar är en faktor bland flera. UC skriver att antalet förfrågningar kan påverka riskprognosen men att flera förfrågningar "inte per automatik" ger en högre prognos.
• Det finns ett statistiskt samband. Enligt UC finns en tydlig koppling mellan antalet upplysningar på en person och antalet betalningsanmärkningar. Är resten av upplysningen god har några förfrågningar en måttlig effekt, men för den som redan ligger nära riskzonen kan de vara avgörande. Ett stort antal förfrågningar beskriver UC som alltid negativt.
• Alla förfrågningar väger inte lika. UC skriver till sina kunder att en förfrågan från hyresvärden eller elbolaget när du flyttar inte har samma tyngd som en ansökan om blancolån.
• De försvinner inom ett år. En uppgift om en förfrågan ska gallras senast ett år efter att den gjordes.
• Att kolla dig själv räknas inte hos UC och Dun & Bradstreet. Båda skriver att en upplysning du tar på dig själv inte registreras som en förfrågan.
• Antalet bör inte ensamt avgöra. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå anser bland annat Finansinspektionen att antalet förfrågningar inte ensamt bör avgöra om du får en kredit.

Det som inte går att belägga är en exakt gräns, som att tre förfrågningar är okej och fem för många. Ingen av källorna anger en sådan siffra, och UC skriver att effekten beror på vad som i övrigt står i upplysningen.

Hur begär du ut din egen kreditupplysning?

Du har två rättigheter som ofta blandas ihop. Kopian du får när någon annan tar en upplysning gäller just det tillfället. Rätten till tillgång enligt dataskyddsförordningen (GDPR) gäller allt som ett kreditupplysningsföretag har om dig, när du själv vill veta. Kreditupplysningslagen hänvisar uttryckligen till GDPR för den rätten.

Enligt GDPR artikel 12 och 15 och IMY gäller detta:

• Du har rätt att kostnadsfritt få veta om ett företag behandlar uppgifter om dig, och i så fall få en kopia.
• Företaget ska svara utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad. Fristen kan förlängas med två månader om begäran är komplicerad, och då ska du få veta varför.
• En rimlig avgift kan tas ut för extra kopior. Är begäran uppenbart ogrundad eller orimlig, till exempel om du begär ut uppgifterna många gånger på kort tid, kan företaget ta ut en avgift eller vägra.
• Du behöver vända dig till varje företag för sig. IMY ser inte vilka uppgifter som finns hos kreditupplysningsföretagen.

Lagen anger alltså ingen fast gräns som "en gång per år". Företagen har egna rutiner. UC skriver att alla privatpersoner kostnadsfritt kan få UC:s registerutdrag en gång per kalenderår, och har dessutom en webbtjänst där du ser din upplysning mot en avgift, 39 kr i oktober 2026.

Dun & Bradstreet och Creditsafe låter dig logga in med BankID och se din upplysning utan kostnad. Båda skickar också registerutdrag på begäran, och Dun & Bradstreet skriver att utdraget inte kostar något. Villkoren kan ändras, så kontrollera på företagets egen sida. Varje företag har dessutom sitt eget register, så det du ser hos ett av dem är inte nödvändigtvis det en långivare ser hos ett annat.

Hur rättar du en felaktig uppgift?

Du har ingen rätt att bli struken ur ett kreditupplysningsregister. Men en uppgift som är oriktig eller missvisande ska rättas, kompletteras eller tas bort. Det är kreditupplysningsföretaget som ansvarar för det, och enligt 12 § ska det utreda saken utan dröjsmål så fort det finns anledning att misstänka ett fel.

Så här går det till enligt IMY och lagen:

1. Kontakta kreditupplysningsföretaget skriftligt, beskriv vad som är fel och bifoga det som visar det, till exempel ett beslut om att ett utslag har undanröjts eller ett kvitto.
2. Ett företag i taget. Kreditupplysningsföretagen samarbetar inte kring rättelser, så du måste vända dig till vart och ett av dem.
3. Rättelsen ska skickas vidare. Har den felaktiga uppgiften lämnats ut ska rättelsen skickas till alla som fått den under de senaste tolv månaderna. Du har rätt att få veta vilka de är och kostnadsfritt få besked om vad företaget har gjort.
4. Klaga till IMY om företaget inte rättar. IMY gör ingenting innan företaget har fått en chans, så skicka med din skriftväxling och företagets beslut.

Om en uppgift var fel eller inte bedöms utifrån hur det såg ut när den registrerades. En betalningsanmärkning efter ett utslag är alltså inte felaktig bara för att skulden senare är betald. Skulle felet i stället sitta hos Kronofogden, till exempel i ett utslag som har undanröjts, är det dit du vänder dig först.

Från 20 november 2026 ska du dessutom få besked inom 30 dagar när en uppgift om att du har misskött betalningen av ett kreditavtal, eller missbrukat en kredit, registreras på dig. Beskedet ska också tala om din rätt till rättelse. Regeln gäller bara uppgifter som rör kreditavtal, och före det datumet finns ingen sådan skyldighet i lagen. Då är kopian och ditt eget registerutdrag de vanligaste sätten att upptäcka en ny uppgift hos ett kreditupplysningsföretag.

Hur stärker du kreditvärdigheten på sikt?

Det finns inga genvägar, och det mesta handlar om tid. UC sammanfattar sina generella råd som att betala räkningarna i tid, inte ansöka om nya lån och krediter och minska användningen av befintliga krediter. Utifrån hur upplysningen är uppbyggd påverkar fyra saker:

• Betala i tid. Betalningsanmärkningar väger tyngst. Ett inkassokrav ger ingen anmärkning, men ett obesvarat betalningsföreläggande blir ett utslag. Hur du agerar i varje steg står i Inkasso och betalningsanmärkning. En buffert gör att en oväntad räkning inte blir en skuld.
• Färre krediter. Antal och storlek på dina lån och krediter är den näst tyngsta faktorn hos UC. Varje ny ansökan ger dessutom en förfrågan som syns i ett år.
• Säga upp krediter du inte använder. Kontokrediter syns med beviljat belopp, även när du inte har använt dem. Ett kort med kredit som ligger i en låda räknas alltså in i bilden av dina krediter. Har kortet en årsavgift kostar det dessutom pengar varje år. Hur avgifter driver upp kostnaden för en kredit visar vi i Effektiv ränta.
• Stabil inkomst. Den taxerade inkomsten uppdateras en gång per år. En högre eller jämnare inkomst slår igenom först efter nästa taxering.

Den som redan har betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden kan få gratis hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivning, som vi beskriver i Inkasso och betalningsanmärkning. Kan skulderna inte betalas inom överskådlig tid finns skuldsanering. Den syns i upplysningen i upp till fem år, eller tills betalningsplanen löper ut om det är senare. I gengäld befrias du helt eller delvis från de skulder som omfattas.

Hur spärrar du kreditupplysningar vid id-kapning?

Om någon har använt eller försökt använda din identitet kan du lägga en bedrägerispärr. Den gör att ingen kan ta en kreditupplysning på dig, och därmed blir det svårt för bedragaren att få krediter eller köpa på faktura i ditt namn. Enligt UC och Dun & Bradstreet fungerar den så här i oktober 2026:

• Spärren är kostnadsfri och kan läggas online med BankID eller via telefon hos kreditupplysningsföretaget.
• Den gäller direkt i två veckor.
• Skickar du in en kopia av din polisanmälan förlängs spärren. Dun & Bradstreet anger att den ska komma in inom två veckor och att spärren då förlängs upp till fem år.
• Spärren läggs också hos de andra företagen i samarbetet, så ett samtal räcker. Företagen räknar upp lite olika namn: UC nämner Dun & Bradstreet, Creditsafe, Syna och Valitive, medan Dun & Bradstreet nämner UC, Creditsafe, Syna och Decidas Info. Fråga därför vilka företag spärren läggs hos.
• Du kan häva spärren när du vill, till exempel om du själv ska teckna ett avtal. Hos UC går det online och tar upp till en timme, hos Dun & Bradstreet sker det med en blankett som skickas hem till dig.
• Spärren kan inte läggas i förebyggande syfte, bara efter ett bedrägeri eller försök till bedrägeri.

Spärren skyddar bara mot att kreditupplysningar lämnas ut, så polisanmälan, spärrade kort och id-handlingar och en kontroll av folkbokföringsadressen behövs ändå. Den riktiga spärren läggs direkt hos ett kreditupplysningsföretag och kostar inget.