Månadssparande i fonder – så fungerar det

Ett månadssparande i fonder betyder att ett fast belopp dras varje månad och används till att köpa andelar i en eller flera fonder. Du bestämmer belopp, fond och dag en gång, och sedan sker köpen av sig själva tills du ändrar dem.

Den här guiden går igenom hur det går till i praktiken, vad som stämmer och inte stämmer i påståendet att du "köper billigt" när du månadssparar, hur du kan tänka kring beloppet och vad olika belopp kan bli över tid. Vi rekommenderar inga enskilda fonder eller sparkonton.

Hur går ett månadssparande till?

Upplägget är ungefär detsamma hos de flesta som erbjuder fondsparande, men detaljerna skiljer sig:

1. Du väljer belopp, fond och köpdag. Ofta går det att dela beloppet på flera fonder.
2. Pengarna dras. Antingen från ett bankkonto som du har kopplat, eller från pengar som redan finns på sparkontot, till exempel ett investeringssparkonto. Hos många går det att välja dragningsdag, till exempel några dagar efter lönen.
3. Köpordern läggs. På köpdagen skickas normalt en order till fondbolaget om att köpa andelar för beloppet.
4. Köpet görs till nästa fondkurs. En vanlig fond har ingen kurs som rör sig under dagen som en aktie. Fondbolaget räknar i stället ut ett värde per andel, NAV-kursen eller andelsvärdet, normalt en gång per börsdag: fondens tillgångar efter avdrag för förvaltningskostnader, delat med antalet andelar.

Enligt lagen om värdepappersfonder ska fondbestämmelserna ange bland annat hur priset på andelarna beräknas och var och hur andelar köps och löses in. Konsumenternas Bank- och finansbyrå beskriver att kursen sätts vid fondens bryttidpunkt. En order som kommer in före bryttidpunkten får dagens kurs, en order som kommer in efter får nästa handelsdags kurs, så du köper till en kurs som inte är känd när ordern läggs. Andelarna bokförs först när kursen är fastställd, och därför kan det ta några dagar innan de syns på kontot.

Vad kostar det? Fondens årliga avgift dras från fondens värde varje dag och är redan bortdragen i andelskursen, oavsett om du köper varje månad eller en gång. Konsumenternas Bank- och finansbyrå skriver att en del fonder också har en köp- och säljavgift, och att avgifterna står i fondbestämmelserna och faktabladet. Vad avgiften betyder över många år räknar vi på i Fondavgifter – vad 1 procent kostar över 30 år.

Courtage är enligt Fondbolagens förening en avgift som fonden vanligen betalar när den köper och säljer värdepapper, alltså fondens kostnad och inte en avgift på ditt köp av andelar. En börshandlad fond, ETF, handlas däremot på börsen som en aktie. Konsumenternas skriver att den som sparar i aktier eller andra värdepapper på ett ISK betalar courtage vid köp och försäljning, så för en ETF kan courtage tillkomma.

Hur själva överföringen på lönedagen läggs upp, och varför den gör det lättare att spara, beskriver vi i Automatiskt sparande – betala dig själv först.

Köper du billigare när du månadssparar?

Med ett fast belopp varje månad köper du fler andelar när kursen är låg och färre när den är hög. Det kallas genomsnittskostnad, på engelska cost averaging eller dollar-cost averaging. Matematiskt blir snittpriset per andel alltid lika med eller lägre än genomsnittet av kurserna du köpte till. Men det säger inte att resultatet blir bättre.

Exemplet visar kärnan i det forskningen har kommit fram till. Redan 1979 visade finansekonomen George Constantinides i en teoretisk artikel att genomsnittskostnad inte är en optimal investeringsstrategi. Enligt Knight och Mandells sammanfattning gör metodens stelhet den sämre än en portfölj som löpande balanseras om.

Knight och Mandell prövade 1993 frågan med historisk avkastning och simuleringar. De fann inget stöd för att metoden ger högre avkastning eller skyddar mot en illa tajmad engångsplacering. Samtidigt nämnde de att metoden kan ha andra fördelar, som att den är enkel och tvingar fram ett sparande.

Vi har också gjort en egen enkel kontroll med världsindexet MSCI World i kronor (nettoindex, med utdelningar efter källskatt). Vi jämförde att placera 12 000 kr på en gång med att placera 1 000 kr i månaden under tolv månader, för varje startmånad från december 2000 till oktober 2025. Engångsplaceringen gav mer i 214 av 299 fall, ungefär 72 procent, när de väntande pengarna inte gav någon ränta. Med 2 procents ränta på de väntande pengarna var andelen 69 procent.

Månadssparandet gav mer när börsen föll under året, som mest 21 procent av beloppet för start i maj 2002. Engångsplaceringen gav som mest 23 procent mer, för start i december 2018. Kontrollen gäller ett enda index och en enda period, utan avgifter och skatt. Perioderna överlappar varandra, så de 299 fallen är inte oberoende av varandra.

Det är historik och ingen prognos. Och jämförelsen gäller bara den som redan har pengarna. Den som månadssparar av lönen har inte pengarna från början. Då är månadssparandet inget alternativ till en engångsplacering, utan ett sätt att spara överhuvudtaget, och fördelen ligger i vanan: sparandet blir av varje månad, utan att du behöver fatta ett nytt beslut eller försöka gissa vad börsen ska göra.

Hur mycket ska man spara i månaden?

Det finns inget belopp som passar alla, och ingen svensk myndighet anger en procentsats. Tumregler som 10 procent av lönen går vi igenom i Automatiskt sparande. Här utgår vi i stället från två frågor.

Vad blir över i budgeten? Beloppet behöver rymmas efter de nödvändiga utgifterna, så att du inte måste flytta tillbaka pengar före nästa lön. Hur du tar fram den siffran går vi igenom steg för steg i Så gör du en budget som håller. Konsumentverket skriver att ett litet sparande är bättre än inget sparande.

Finns det en buffert? När Finansinspektionen 2025 publicerade sin kartläggning av svenskarnas sparande sa myndighetens konsumentskyddsekonom att den som saknar buffert ska prioritera den innan pengar sätts av till långsiktigt sparande i till exempel fonder och aktier. Konsumentverket skriver att sparande i fonder alltid innebär en risk och att du kan förlora hela eller delar av kapitalet. En buffert på ett sparkonto gör att du inte behöver sälja fondandelar när något oväntat händer, kanske just när de har gått ner. Hur stor den kan behöva vara räknar du ut i Hur stor buffert behöver du?.

Ett månadssparande går oftast att ändra. Beloppet kan höjas när lönen höjs eller ett lån är betalt, och sänkas eller pausas om bufferten behöver fyllas på igen.

Vad kan 500, 1 000 och 2 000 kr i månaden bli?

Vi räknar på samma sätt som i Ränta på ränta förklarad: insättning i slutet av varje månad och årsavkastningen omräknad till en månadsavkastning med m = (1 + r)^(1/12) − 1. Avkastningen är satt till 5 procent om året efter fondavgift, till exempel 6 procent före avgift och 1 procents avgift som i fondavgiftsguiden.

Avkastningen är ett antagande och ingen prognos. En aktiefond går inte upp lika mycket varje år, och värdet kan ligga under det insatta i flera år i rad. Det beskriver vi i Börskrasch och börsras – vad händer med dina pengar?, som också har ett historiskt exempel på ett månadssparande som startade precis före finanskrisen 2008.

Efter 30 år är avkastningen större än det du har satt in

Vad betyder ISK-skatten för sparandet?

På ett investeringssparkonto, ISK, betalas enligt Skatteverket ingen skatt på vinster. I stället betalas en schablonskatt varje år, och insättningarna räknas in: kapitalunderlaget är värdet vid ingången av årets fyra kvartal plus alla insättningar under året, delat med fyra. För inkomståret 2026 är schablonintäkten 3,55 procent av underlaget och skatten 30 procent av den.

Från 1 januari 2026 finns en skattefri grundnivå på 300 000 kr. Den gäller det sammanlagda sparandet på alla dina ISK, kapitalförsäkringar och PEPP-produkter, och skatt betalas bara på den del av underlaget som ligger över. Har du redan annat sparande som använder grundnivån betalar månadssparandet skatt från första kronan. Därför visar vi båda fallen.

Hur ISK skiljer sig från kapitalförsäkring och vanlig depå går vi igenom i ISK, kapitalförsäkring eller AF-konto?.